Snåla kommuner stjälper ungdomar
Kommunala besparingar gör att fler unga hamnar i den slutna ungdomsvården, hävdar ST inom Statens Institutionsstyrelse, SiS, och kräver att regeringen tillsätter en utredning.
Mellan 2003 och 2004 ökade den slutna ungdomsvården med 23 procent. Det handlar då om ungdomar som begått brott och dömts till vård enligt Lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Staten står för finansieringen av den slutna ungdomsvården:
– Många kommuner låter de personliga tragedierna gå till domstol utan att ingripa tidigare. På det sättet sparar de pengar, eftersom det är staten som betalar, säger Tobias Bjerman, ST inom SiS.
Också inom den öppna ungdomsvården jagar kommunerna kostnader, och anlitar i ökande utsträckning privata aktörer och kommunala alternativ snarare än de statliga institutionerna, konstaterar facket.
– Det finns ingen, inte ens länsstyrelserna, som har full kontroll över vilka aktörerna är eller om de kan tillhandahålla vård av tillräcklig kvalitet.
Nu begär ST inom SiS att regeringen låter utreda myndighetens framtida uppdrag – kanske ska SiS roll mer renodlat vara att svara för den slutna ungdomsvården?
– Som personal ser vi hela tiden hur individerna drabbas och hamnar mellan stolarna i den ständiga bristen på pengar. Samhället måste sluta spara på de unga. Vi som ser resultatet vet att det kostar mer i längden än om insatserna sattes in tidigare.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.