"Snabbspår för småbrott bör fortsätta"
Försöksverksamheten med snabbare hantering av småbrott bör permanentas, även om projektet inte varit framgångsrikt. Det anser en styrgrupp med representanter för olika delar av rättskedjan.
Ett försök att snabbare handlägga mängdbrottslighet har pågått i Stockholms Citys polisområde sedan 2004. Tre år sendare utvidgades försöket till att omfatta också Helsingborg och Uppsala.
Syftet har varit att åstadkomma en snabbare handläggning av småbrott där förundersökning kan genomföras av polisen. Målsättningen har varit att inom 35 dagar från anmälan utreda, åtala, döma och delge dom.
Nu har en styrgrupp med representanter för polis, åklagare, domstolar, kriminalvård och rättsmedicin rapporterat till regeringen om resultatet av försöksverksamheten.
Enligt rapporten har bara vart tionde av de mängdbrott som skulle ha varit möjliga att hantera genom det så kallade Snabbspåret tagit den vägen. De vanligaste brotten var stöld och snatteri från butik eller varuhus och rattfylleri.
Av de brott som började hanteras i Snabbspåret föll nästan vart tredje bort hos polisen. Den främsta anledningen var att de 14 dagar som var polisens tidsfrist för förundersökningen inte räckte till för att utreda brottet. Ofta berodde det på att provsvar i samband med narkotikabrott dröjt eller på grund av samordningsproblem när samma person misstänktes för flera brott.
Hos åklagaren föll ytterligare nästan lika många bort av samma anledningar – den anslagna tiden var för kort. Men en tredjedel av de 1 450 brott som hamnade i Snabbspåret lagfördes hos åklagarmyndigheten genom antingen strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Hos domstolarna var bortfallet litet och i så fall oftast beroende på delgivningsproblem.
Totalt har bara en mycket liten del av de brott som potentiellt skulle kunna hanteras genom Snabbspåret lett till att lagföring skett inom 35 dagar. Trots det anser styrgruppen att modellen bör permanentas, men med en tidsram som utökas till åtta veckor. En fungerande snabb handläggning av mängdbrottslighet skulle vara till fördel för rättsväsendets övriga verksamhet genom att frigöra resurser. Gruppen rekommenderar att detaljerna utreds ytterligare.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
