Sämst avlönade får 2 400 kr mindre
Regeringen möter omfattande protester mot sitt förslag om dyrare och sämre a-kassa. »Ett osnyggt hafsverk« säger TCO-ordföranden Sture Nordh. TCO har nu startat en kampanj mot regeländringarna som främst drabbar kvinnor och lågavlönade.
Hittills har regeringen bara backat på en enda punkt. I det förslag till höjda medlemsavgifter som lämnats till lagrådet för granskning sägs att små kassor med höga administrationskostnader kan söka bidrag. Detta för att klara löftet att ingen a-kassa ska höja medlemsavgiften med mer än 300 kronor i månaden.
Regeringens förslag innebär i korthet följande:
- Medlemsavgifterna höjs kraftigt. STs a-kassa höjer från 84 till 307 kronor per månad – och hamnar ändå lägst.
- Den som är arbetslös behåller den nuvarande lägre a-kasseavgiften. Men det räcker att ha
arbetat en dag under en månad för att den nya högre avgiften ska gälla. - Ersättningen sänks till 70 procent efter 200 dagars arbetslöshet och till 65 procent efter 300 dagar. Den som har minderåriga barn får 70 procent i 450 dagar. Högsta dagpenning blir 680 kronor. I dag är nivån 80 procent, med ett takbelopp på 730 kronor per dag de första 100 dagarna, därefter 680 kronor.
- Ersättningen beräknas på arbetstiden det senaste året. Den som exempelvis studerat eller varit barnledig ett halvår får halv ersättning. I dag räknar man på de senaste sex månaderna.
- Arbetskravet skärps. För att få ersättning måste man ha arbetat minst 80 timmar i månaden, vilket motsvarar drygt 18 timmar per vecka. Gällande arbetskrav är 70 timmar. Det är den faktiskt arbetade tiden som räknas, så en halvtidsarbetande som varit sjuk eller vårdat barn kan hamna under gränsen för a-kassa.
- Studerandevillkoret slopas. Villkoret ger före detta studenter möjlighet att få grundbeloppet i a-kassan, 320 kronor om dagen, efter 90 dagars arbetslöshet. Förra året fick 38 000 personer a-kasseersättning enligt studerandevillkoret.
- Den »överhoppningsbara tiden« sänks från sju till fem år. Överhoppningsbar tid innebär att en person kan uppfylla a-kassekraven även om denne varit borta från arbetsmarknaden under en tid på grund av sjukdom, studier eller barnavård.
- Avdragsrätten för a-kasseavgiften och fackavgiften slopas. Arbetsgivare behåller sin avdragsrätt för avgifter till arbetsgivarorganisationer.
Slår direkt vid årsskiftet
Redan vid årsskiftet kommer omkring 110000 personer att få sin ersättning sänkt från 80 till 65 procent, enligt beräkningar från a-kassornas samorganisation. Det beror på att det saknas övergångsregler.
Regeringen räknar med att förslagen förbättrar statens finanser med 12,7 miljarder kronor, vilket ska möjliggöra skattesänkningar. Man har också ideologiska motiv. Höjda egenavgifter ska ge fack, a-kassemedlemmar och arbetsgivare ett större intresse av att hålla nere arbetslösheten. Det är även skälet till att avgiften höjs mest för a-kassor med hög arbetslöshet.
Obligatorisk a-kassa nästa steg
När det gäller ersättningsnivåerna och de skärpta arbetskraven är regeringens motivering mycket kortfattad. Man anför att en alltför generös försäkring kan motverka de arbetslösas vilja att hitta ett nytt arbete.
Ytterligare förändringar är att vänta. I vår kommer ett förslag om en gräns på 300 dagar i arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom ska det bli obligatoriskt att vara med i en a-kassa.
Regeringen medger att reformerna påverkar jämställdheten negativt, men säger att kvinnorna samtidigt gynnas av skattesänkningar och av att det blir mer lönsamt att gå från deltidsjobb till heltid.
Fackförbund och a-kassor har reagerat mot förändringarna ända sedan de skisserades vid den borgerliga alliansens träff hemma hos kd-ledaren Göran Hägglund i Bankeryd för drygt ett år sedan. Nu när de konkreta förslagen redovisats har protesterna växt till stormstyrka. Även organisationen Sveriges Kommuner och Landsting är kritisk, eftersom man räknar med att kostnaderna för socialbidrag kan öka med flera miljarder kronor.
Motståndets förstalinje är att förslaget helt enkelt inte går att genomföra. A-kassornas samorganisation, SO, hävdar att det behövs minst sex månader för att genomföra de ändringar i datasystem och administration som behöver göras. Enligt förslaget ska regeländringarna gälla från
1 januari 2007.
A-kassorna påtalar också att vissa ändringar kräver information som inte finns samlad i dag. Förslagen om lättnader för arbetslösa med minderåriga barn innebär att kassorna måste veta vilka som har barn under 18 år, och de uppgifterna finns inte att få från Försäkringskassan eller någon annan myndighet.
En annan grundläggande invändning är att beslutsunderlaget är för dåligt. Ett första utkast hastades fram på kort tid efter regeringsskiftet, och remissinstanserna fick en vecka på sig att komma med synpunkter.
Den tyngsta kritiken är dock att förslagen är orättvisa och slår mot dem som redan har det sämst: kvinnor, lågavlönade och studenter. TCO har deklarerat att man tänker anmäla Sverige till EU för brott mot principen om lika behandling av kvinnor och män om förslaget antas av riksdagen.
Så drabbas kvinnor
Enligt facken påverkas kvinnor mer av de skärpta arbetsvillkoren, eftersom kvinnor oftare än män arbetar deltid, studerar eller är hemma med barn. Kvinnors a-kasseersättning försämras också mer – 75 procent av dem som drabbas av de lägre ersättningsnivåerna är kvinnor.
Slopandet av studerandevillkoret innebär att uppemot 40000 studenter hänvisas till socialbidrag, enligt fack och studerandeorganisationer. Även där är en majoritet kvinnor.
TCO, som länge arbetat för en höjning av a-kasseersättningen, framhåller att försäkringen blir allt mindre försäkringslik och allt mer av ett grundtrygghetssystem, eftersom så många nu hamnar ovanför inkomsttaket. Efter årsskiftet kommer färre än hälften att få ut 80 procent av sin tidigare inkomst.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
