Sämre inkomst för funktionshindrade

UTANFÖR2007-02-12

Funktionshindrade halkar efter allt mer ekonomiskt, och allt fler behöver särskilt stöd. Det visar en lägesrapport som Socialstyrelsen gjort.

Vid mättillfället den 31 oktober år 2005 hade närmare 90 000 personer någon form av stöd på grund av funktionshinder. Det innebär en ökning med nästan en fjärdedel sedan 1999. Knappt 55 000 hade insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ungefär 17 900 personer under 65 år hade hemtjänst och knappt 5 700 särskilt boende enligt socialtjänstlagen.

Personer med funktionshinder har sämre ekonomi än den övriga befolkningen. Socialstyrelsen har specialgranskat två grupper – personer som vårdades för traumatiska ryggmärgsskador år 1997/98 och personer som vårdades för schizofreni 1993.

För de flesta med ryggmärgsskador försämras arbetsinkomsten efter olyckan och fem år senare är den klart lägre än för den övriga befolkningen. Skillnaden är störst bland männen. År 1996 hade män en genomsnittlig arbetsinkomst på cirka 175 000 kronor per år, 2002 hade den ökat till 250 000 kronor. De män som vårdats för ryggmärgsskador hade före olyckan en genomsnittlig arbetsinkomst på knappt 150 000 kronor. År 2002 hade snittet minskat till 100 000 kronor.

”Utvecklingen beror till stor del på att många ryggmärgsskadade personer inte återgår till förvärvsarbete efter olyckan eller att många går ned i lön på grund av till exempel byte av arbetsuppgifter eller minskad arbetstid”, skriver Karin Flyckt, Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Också för dem som vårdats för schizofreni har den ekonomiska utvecklingen varit sämre än för den övriga befolkningen. Under de tio år som följde efter vårdtillfället 1993 låg gruppens genomsnittliga arbetsinkomst stilla på mindre än 25 000 kronor per år, medan den ökade för den övriga befolkningen från i genomsnitt 150 000 kronor 1993 till 250 000 kronor per år tio år senare. Orsaken är att personer som vårdats för schizofreni sällan kommer ut i arbetslivet och istället har förtidspension och liknande. 

Enligt rapporten har personer med psykiska funktionshinder och barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder svårast att få sina behov tillgodosedda. De har svårt att hitta rätt sysselsättning och rätt boende. Samtidigt konstateras att verksamheter med personliga ombud fungerar bra och bidrar till en ökad delaktighet för personer med psykiska funktionshinder.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA