Rättsväsendet begär miljardtillskott

RÄTTSVÄSENDET2021-03-03

Polismyndigheten vill ha betydande tillskott i budgeten för att anställa fler, Kriminalvården för att hantera platsbristen på anstalter och häkten. Även Åklagarmyndigheten och Sveriges domstolar konstaterar i sina budgetunderlag att de behöver mer pengar.

Den årliga budgeten på omkring 33 miljarder kronor är inte tillräcklig för att klara målet om 38 000 polisanställda innan 2025. Det konstaterar Polismyndigheten i sitt budgetunderlag för de kommande tre åren. Myndigheten vill att regeringen skjuter till närmare 4,5 miljarder under 2023 och 2024 för att kunna fortsätta att öka antalet anställda.

Polismyndigheten ser också behov av att snabbare utveckla den tekniska förmågan, vilket kräver ytterligare tillskott. Det hänger bland annat ihop med att fler anställda också betyder ny teknisk utrustning men också om en modernisering av myndighetens bilflotta. Myndigheten anser även att det finns behov av att stärka IT-säkerheten och förmågan att hantera brottslighet där teknik spelar en allt större roll.

För Kriminalvården är platsbristen i anstalter och häkten den stora utmaningen och myndigheten kämpar just nu med att bygga ut för klara av tillgodose behovet. På grund av att fler klienter väntas än vad tidigare prognoser visat, och också ny lagstiftning som ger en tillströmning, bedömer Kriminalvården att takten behöver skruvas upp ytterligare. Myndigheten planerar för en utökning med 3 400 platser på tio år. För detta anser myndigheten att det behövs tillskott på nästan 4 miljarder kronor under den kommande treårsperioden. Kriminalvårdens anslag ligger i dagsläget på omkring 11 miljarder per år.

Åklagarmyndigheten får i år 50 miljoner kronor extra till rekrytering av nya åklagare. Enligt myndigheten är det välkommet och helt nödvändigt, men det räcker inte. Åklagarmyndigheten bedömer att det kommer att behövas 150 fler åklagare 2025, från dagens 1 050 till 1 200. Dessutom vill myndigheten ha 30 åklagarrevisorer samt förstärka antalet medarbetare i stödfunktioner.

Åklagarmyndigheten yrkar att anslaget höjs med 186 miljoner kronor 2022, jämfört med den nivå för 2021 som lades i senaste budgetpropositionen. För 2023 begärs ytterligare 54 miljoner kronor och för 2024 ytterligare 53 miljoner kronor.

Även Sveriges domstolar vill ha mer pengar från regeringen framöver. I sitt budgetunderlag skriver man att andelen stora mål som kräver mycket resurser ökar och att regeringen behöver höja ramanslagen för att det ska finnas realistiska förutsättningar för domstolarna att klara av sina uppdrag. Sveriges domstolar föreslår att anslagen höjs med totalt 700 miljoner kronor mellan 2022 och 2024.

Som en följd av ökningar i antalet avgjorda mål spår Sveriges domstolar att utgifterna för rättsliga biträden kommer att öka. För att täcka dessa bör regeringen skjuta till omkring 5,4 miljarder kronor under den kommande treårsperioden.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA