Professorer får mothugg av doktorander
Påståendet att antalet doktorander minskar i Sverige är fel, hävdar fyra ordförande i doktorandsektioner runt landet i en debattartikel. Enligt skribenterna har antalet avlagda doktorsexamina ökat inom alla ämnen.
Antalet aktiva doktorander i Sverige har ökat från 11 200 år 1973 till 19 300 år 2014. Samma långsiktigt ökande trend med fler forskarstuderande återfinns även internationellt, skriver de fyra doktoranderna i en replik på två professorer som för ett par dagar sedan hävdade att doktorander blivit för dyra. Snittlönen för en doktorand på 27 400 kronor per månad är mindre än hälften av motsvarande lön för en professor:
”Anställda doktorander är därmed en förhållandevis billig disponibel arbetskraft för universiteten. Genom att anställa doktorander kan universiteten genomföra både forskning och undervisning billigare än vad det kostar att nyttja sina seniora forskare”, skriver de fyra.
I debattartikeln ställs krav på lika villkor för alla doktorander och bättre försäkringsskydd vid sjukfrånvaro och arbetslöshet. De anser också att arbetet som doktorand ska vara pensionsgrundande, precis som studier med studiemedel är det.
”En förutsättning för en god studiemiljö och ett bra forskningsklimat är att doktorander erbjuds trygga villkor. Det bidrar till möjligheterna att rekrytera de bästa studenterna samt bibehålla de som antagits”, skriver Raul Ferrer Conill, ordförande doktorandsektionen vid Karlstads universitet, Elisabeth Häggquist, ordförande doktorandsektionen vid Luleå tekniska universitet, Caroline Kardeby, ordförande vid doktorandsektionen Örebro universitet, och Fredrik Lindeberg, ordförande doktorandsektionen vid Linköpings universitet i Dagens Nyheter.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.