Parterna oeniga i förhandling om uppsagd MS-sjuk
När Polisen i höstas sade upp en MS-sjuk kvinna från sin mångåriga anställning inleddes en tvist mellan ST och arbetsgivaren. Nu har förhandlingarna avslutats i oenighet. ”Det troliga är att processen går vidare”, säger STs ombudsman Tomas Fröstberg till Publikt.
Bakgrunden till uppsägningen är att kvinnan, som har levt med multipel skleros i 30 år, fick ett skov i sin sjukdom för tre år sedan och blev sämre.
Kvinnan arbetade då på Polisens bedrägerisektion i region väst och fick hjälp av ST med att få en rehabiliteringstjänst på en annan avdelning. Hennes arbetsförmåga är fastställd till 75 procent.
Som Publikt har skrivit om tidigare kom arbetsgivaren sedan fram till att man inte kunde erbjuda kvinnan någon ny tjänst efter det att rehabiliteringstjänsten avslutats, och hon sades upp av personliga skäl i oktober 2020.
ST överklagade uppsägningen och sedan dess har parterna tvistat, en förhandling som nu har avslutats i oenighet.
Enligt protokollet från tvisteförhandlingen anser ST att Polisen inte har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar. Förbundet menar därför att kvinnan har rätt till ett skadestånd på sammanlagt 260 000 kronor, eftersom man är av uppfattningen att Polisen har brutit mot lagen om anställningsskydd och diskrimineringslagen.
– Den kritik som vi har framfört mot processen, och det som är väldigt centralt i den här konflikten, är att arbetsgivaren hävdar att kvinnan har vägrat en rehabiliteringsprocess i företagshälsans regi. Men de har inte kunnat visa oss hur hon har vägrat, säger STs ombudsman Tomas Fröstberg till Publikt.
Enligt protokollet anser Polisen att man ”genomgående” har motarbetats av både ST och kvinnan under den rehabiliteringsprocess som myndigheten har genomfört. Arbetsgivaren lyfter fram att man bland annat har anpassat arbetstid, arbetsuppgifter och tilldelat kvinnan ett eget rum så att hon ska slippa stress.
Under förhandlingens gång har parterna försökt att nå en förlikning. Det bud som arbetsgivaren kom med var dock inte realistiskt, säger Tomas Fröstberg.
– Det grundläggande är att hon fortfarande vill jobba inom Polisen, trots allt detta. Hon vill inte ha konflikten, men Polisen har aldrig varit intresserad av att ge henne jobbet tillbaka.
Arbetsgivarens ombud i förhandlingarna, Polisens arbetsrättsjurist Julia Damerau Malmström, avböjer att svara på Publikts frågor eftersom det handlar om ett pågående ärende.
– Den lokala förhandlingen är avslutad men med tanke på att ST har flaggat för att de ska påkalla en central tvist så är detta som ärende inte avslutat, säger hon till Publikt.
Julia Damerau Malmström hänvisar till tvisteprotokollet, och enligt det anser Polisen bland annat att kvinnan har hamnat i konflikt med chefer och kolleger vid ett antal tillfällen under sin anställning.
Polisen understryker att dessa konflikter inte läggs kvinnan ”till last”, men att det däremot ger en bild av den misstro som hon ”genomgående uppvisat gentemot arbetsgivaren”.
Enligt protokollet menar Polisen också att hon inte kan anses ha deltagit i sin rehabilitering på det sätt som kan förväntas av henne.
Enligt STs Tomas Fröstberg förhåller det sig precis tvärtom.
– Hon är snarare en mycket omtyckt och erkänt erfaren kollega. Detta har dessutom ingen som helst relevans för tvisten, utan är ett sätt att från Polisens sida att försöka grumla vattnet, säger han.
I oktober förra året blev kvinnan som ärendet gäller, Helena Falkenkvist, arbetsbefriad under sin sex månader långa uppsägningstid efter att ha jobbat inom Polisen i drygt 20 år. Nu har hon, via ST, bett arbetsgivaren om att få komma tillbaka till arbetet tills dess att tvisten är löst.
– Jag längtar efter att jobba, saknar det sociala och jag har ju trivts med mitt jobb, säger hon till Publikt.
Enligt en utredning som Polisen har gjort finns det dock ett fåtal arbetsuppgifter som går att anpassa till Helena Falkenkvists behov, uppger man i ett skriftligt svar till ST.
Den person på HR-avdelningen som ansvarar för utredningen vill i nuläget inte ställa upp på en intervju i Publikt, med hänvisning till att man inväntar STs inställning. Men i svaret, som Publikt har tagit del av, anger Polisen att man har undersökt om det finns lämpliga arbetsuppgifter på två av de avdelningar som Helena Falkenkvist har jobbat på tidigare.
Slutsatsen av den undersökningen är att det finns vissa administrativa arbetsuppgifter att erbjuda, men Polisen skriver att det inte går att anpassa tillräckligt många arbetsuppgifter för att Helena Falkenkvists arbetstid ska nå upp till halvtid.
STs Tomas Fröstberg reagerar på att Polisen inte varit i kontakt med Helena Falkenkvist alls under utredningen.
– Arbetsgivaren har inte pratat med henne sedan i september 2020, och jag hävdar att de nu gör om samma sak en gång till. De gör en bedömning av hennes arbetsförmåga utan att hon är delaktig, säger han.
ST kommer, enligt honom, med största sannolikhet att driva fallet vidare, vilket också Helena Falkenkvist vill. Nästa steg är i så fall en central förhandling med Arbetsgivarverket som motpart. Om ingen förlikning nås i central förhandling är ett eventuellt nästa steg att vända sig till Arbetsdomstolen.
– Jag känner mig mer och mer ledsen över hur min arbetsgivare har behandlat mig och hur de fortsätter att behandla mig. Så jag tycker att det är bra om det här går vidare, säger Helena Falkenkvist.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
