Organisation viktig för hälsa på jobbet
Hur arbetet organiseras har en avgörande betydelse för de anställdas hälsa och välmående, visar en ny kunskapssammanställning. Inom offentlig sektor är det särskilt viktigt att undvika motstridiga krav, enligt forskningen.
För att förstå hälsa och välmående i arbetslivet måste man titta närmare på vilken roll organiseringen av arbetet spelar. Det är en slutsats i den kunskapssammanställning som forskarna Karolina Parding och Fredrik Sjögren, båda vid Luleå tekniska universitet, tagit fram för Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag att sammanställa kunskap om hur man kan skapa friska och välmående arbetsplatser.
I sammanställningen pekar forskarna på flera organisatoriska faktorer som är viktiga för de anställdas hälsa, välbefinnande, effektivitet och produktivitet. Den bygger på 80 publikationer om forskning om organisering av arbete.
”När det kommer till forskning om organisering av arbete ur ett hälsofrämjande perspektiv verkar det finnas en kunskapslucka. Merparten av de publikationer som inkluderats i vår kunskapssammanställning har fokus på vad som inte funkar, snarare än vad som funkar”, kommenterar professor Karolina Parding i ett pressmeddelande.
Många av forskningsrapporterna handlar om arbetsvillkor och organisering av arbete i offentlig sektor. En anledning är införandet av New Public Management, NPM, i stora delar av den offentliga sektorn, som intresserat många forskare.
”Kortfattat kan man säga att det gett upphov till motstridiga krav då de som arbetar inom dessa verksamheter, yrkesutövarna, oftast identifierar sig mer med den så kallade ’professionslogiken’ än med den ’byråkratiska logiken’ ”, konstaterar Karolina Parding.
För att skapa hälsa och välmående arbetsplatser inom den offentliga sektorn bör medarbetarna få utföra sitt arbete i linje med ’professionens logik’, eller åtminstone inte i konflikt med den, anser forskarna bakom rapporten. Att ge professionslogiken tolkningsföreträde skulle kunna leda till färre motstridiga krav, ett ökat inflytande och möjligen också en rimligare arbetsbelastning, ökat socialt stöd samt bättre villkor för lärande och kompetensutveckling.
”Det bör dock som alltid när generella råd ges poängteras att alla arbetsplatser har sina särdrag och utmaningar och därför behöver identifiera för dem passande åtgärder”, förtydligar filosofie doktor Fredrik Sjögren i pressmeddelandet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
