Omstöpning på kulturområdet
Regeringen skrotar kulturutredningens förslag på tre jättemyndigheter inom kulturområdet. Däremot vill man bilda en fristående analysmyndighet och låta landsarkiven uppgå i Riksarkivet.
Regeringen säger nej till kulturutredningens långtgående förslag på myndighetssammanslagningar inom kulturområdet. Så resurskrävande förändringar skulle riskera att gå ut över verksamheten, heter det.
Men i den kulturproposition som nu läggs fram stuvar regeringen ändå om en hel del. 2011 bildas en fristående myndighet för analys, utvärdering och uppföljning av kulturpolitiken. I dag delas uppdraget av fyra myndigheter – Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens konstråd. Den nya myndigheten får även ett samordningsansvar för landets museer, och dagens sex ansvarsmuseer förlorar sitt samordningsuppdrag.
Kungliga biblioteket får ett särskilt nationellt ansvar för biblioteken, dock ej högskole- och forskningsbibliotek. Kulturutredningen förespråkade en enda, samlad myndighet för arkiv och bibliotek, men regeringen vill värna universitetsbibliotekens självständighet.
De sju landsarkiven avvecklas som egna myndigheter och upptas i Riksarkivet. Anslaget minskas med fem miljoner kronor från 2011 och med ytterligare lika mycket från 2012. Inga extrapengar tillkommer för omorganisationen. Svensk museitjänst övergår från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet.
Den största kulturpolitiska förändringen är kanske annars att regeringen ger regionala och lokala aktörer större frihet att själva fördela statsbidrag till kulturverksamhet på olika aktörer. Tanken är att öka flexibiliteten i systemet. I höst startar en utredning som ska föreslå hur den nya fördelningsmodellen ska införas. Men Skåneregionen får redan nästa år möjlighet att använda modellen, som sedan införs successivt från och med 2011.
Det nya sättet att fördela kulturanslag får konsekvenser för flera myndigheter. Riksutställningars uppdrag ska omprövas, och anslaget minskas med fem miljoner kronor från och med 2011. Riksteatern får en mer stödjande och utvecklande roll, men ska minska sin egen produktion. Dess anslag krymper med 10 miljoner kronor från och med 2011.
Rikskonserter blir av med sitt statliga stöd, och delar av verksamheten övergår till Statens musiksamlingar som får ett större uppdrag inom musikområdet. En särskild utredare ska analysera personalkonsekvenserna.
Statliga inkomstgarantier, konstnärslöner på livstid, slopas och omvandlas successivt till tidsbegränsade stipendier. 157 konstnärer får i dag en garanterad inkomst på 18 000 kronor i månaden. I år har 17 miljoner kronor avsatts. Regeringen bedömer att reformen frigör 1,5 miljoner kronor per år till andra konstnärsstipendier.
1974 års nationella, kulturpolitiska mål ersätts av nya. ”Kvalitet” bibehålls som honnörsord. Däremot slopas målet om att motverka det kommersiella kulturutbudets negativa effekter. ”Det finns ingen given motsättning mellan kommersiell bärkraft och konstnärligt kvalitet eller frihet”, skriver regeringen i propositionen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.