Ökade risker för Kriminalvårdens personal
Risken för att Kriminalvårdens anställda utsätts för otillåten påverkan har ökat i takt med att andelen intagna med kopplingar till kända kriminella nätverk har ökat, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
Sex procent av de intagna på anstalter och häkten är enligt Kriminalvården kopplade till något känt kriminellt nätverk. Bland de intagna finns drygt åttio sådana kriminella nätverk representerade.
Utöver dessa åttio kända kriminella nätverk bedömer Kriminalvården att det finns ett stort mörkertal av icke namngivna grupper som har kopplingar till intagna på myndighetens anstalter och häkten. När det gäller frivården finns det enligt myndigheten ingen uppgift om antalet klienter med kopplingar till kriminella nätverk. Det ökade antalet klienter med kopplingar till organiserad brottslighet ökar risken för försök till otillåten påverkan mot myndighetens personal, skriver Kriminalvården i ett pressmeddelande.
”Klienter som har en relation till kriminella nätverk, i synnerhet till icke namngivna grupper, karaktäriseras av ett allmänt myndighetsförakt, låg impulskontroll och avsaknad av konsekvenstänk. Detta visar sig framförallt i hotfullt beteende mot Kriminalvårdens personal”, kommenterar ställföreträdande säkerhetsdirektören Niklas Bellström.
Både Polisen och Kriminalvården bedömer att benägenheten att använda våld mot myndighetspersonal har ökat. Också risken för hot och våld mellan de intagna har ökat.
”En av de viktigaste åtgärderna som vi vidtar för att förebygga incidenter är arbetet med placering av intagna. En bra placering minskar både riskerna för hot och våld mellan intagna och möjligheterna att upprätthålla eller skapa nya kriminella nätverk”, uppger Niklas Bellström.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.