Myndigheter anpassar upphandling
Myndigheter försöker anpassa upphandlingarnas storlek så att de hamnar under tröskelvärdena och omfattas av de enklare reglerna. Det konstateras i en forskningsrapport till Konkurrensverket, KKV.
Professor Giancarlo Spagnolo vid Handelshögskolan i Stockholm har på uppdrag av KKV studerat upphandlingar med värden strax under tröskelvärdena. Framför allt har han studerat fenomenet ”sammanbuntning”, vilket leder till onormalt stora koncentrationer av upphandlingar med värden strax under tröskelvärdena.
Enligt rapporten anpassar upphandlande myndigheter ibland upphandlingarnas storlek så att de omfattas av de enklare regler under de tröskelvärden som gör att Lagen om offentlig upphandling, LOU, måste tillämpas.
”Genom att hålla storleken av upphandlingen under tröskelvärdet kan de kontrakterande myndigheterna vara mer fria att välja upphandlingsmetod och leverantör.”.
Det behöver dock inte vara till skada, menar rapportförfattaren, utan kan vara både positivt och negativt. Myndigheterna kan exempelvis använda denna frihet till att bara bjuda in bara pålitliga företag eller snabba på upphandlingen. En negativ sida kan vara att de bara bjuder in vänner, menar han.
Studien behandlar också frågan om tillgången till svensk upphandlingsstatistik. Enligt rapporten har den svenska statistiken om offentliga upphandlingar brister som begränsar möjligheterna till analyser. Det finns utrymme för förbättringar i detta avseende.
Medförfattare till rapporten är Roman Bobilev, Andrea Guglielmo samt Elena Paltseva och titeln på uppdragsforskningsrapporten är ”Public Procurement Thresholds and Data in Sweden”. Det är Konkurrensverket som har beställt och finansierat rapporten, men författarna svarar själva för slutsatserna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.