Myndighet skärper sin syn på distansarbete
E-hälsomyndigheten, som tidigare inte haft något tak för hur mycket medarbetarna får distansarbeta, kräver nu att de anställda är på plats på kontoret minst två dagar i veckan. Det är en förändring som ST-avdelningen på myndigheten har motsatt sig. E-hälsomyndighetens HR-chef, Helena Wingemo, ser ett behov av att lägga större vikt vid den sociala arbetsmiljön.
E-hälsomyndigheten har tidigare varit en av de statliga arbetsgivare som stuckit ut med sin mycket generösa inställning till distansarbete. Efter pandemin har myndigheten inte haft någon generell gräns för hur mycket de anställda fått jobba på distans, utan medarbetare och chefer har själva fått enas om omfattningen.
Myndighetens policy har lett till att var femte anställd helt har valt bort kontoret och att drygt hälften av medarbetarna endast har jobbat på kontoret en dag i veckan, enligt en utvärdering som E-hälsomyndigheten gjorde tidigare i år.
Vid utvärderingen fick samtliga medarbetare även besvara frågor om hur de har upplevt det omfattande distansarbetet. Enkäten visade på en tudelad bild, enligt myndighetens HR-chef Helena Wingemo.
Ungefär hälften av de svarande medarbetarna var enbart positiva. Den resterande halvan upplevde flera nackdelar, bland annat uttryckte de att de saknade kollegor och att arbetet var för isolerat, berättar Helena Wingemo.
– De beskrev att den sociala samvaron blev lidande och att man arbetade mer i stuprör. Teamkänslan och kreativiteten försämrades. Det gör att vi nu vill lägga en större tyngd vid det sociala arbetsmiljöperspektivet, säger hon.
Arbetsgivaren har också sett ett behov av högre kontorsnärvaro för att öka kompetensutbytet mellan kollegorna, enligt Helena Wingemo. Sammantaget har detta lett till att myndigheten nu har skärpt sin riktlinje för distansarbetet. Sedan 1 september måste medarbetarna vara på plats på kontoret minst två dagar i veckan.
Det är ett beslut som ST inom E-hälsomyndigheten har motsatt sig, berättar STs avdelningsordförande Ingela Gångfeldt.
– ST tycker inte att det var ett nödvändigt beslut. Vi och våra medlemmar anser att arbetet fungerar minst lika bra på distans som på kontoren, säger hon.
Det nya kravet på två dagars kontorsnärvaro per vecka har lett till en mängd diskussioner på arbetsplatsen, till exempel om hur kontorstiden ska fördelas, vilka bedömningar olika chefer gör och hur efterlevandet av riktlinjen ska följas upp, enligt Ingela Gångfeldt.
– Det är synd att vi ska behöva lägga tid och energi på den typen av frågor, säger hon.
Att vara på kontoret ökar inte heller per automatik den sociala samvaron, menar Ingela Gångfeldt. Att myndigheten har arbetsplatser på två orter innebär att medarbetarna ändå behöver ha dagliga distansmöten. Hon upplever själv att hon mest sitter i avskilda rum i digitala möten under en kontorsdag.
– Jag förstår att man behöver bygga kultur, men det här känns inte som ett framåtriktat sätt att leda och bygga verksamheten på. Det finns ingenting som tyder på att en majoritet av STs medlemmar tycker att det här blev bättre, säger hon.
HR-chefen Helena Wingemos bild är att reaktionerna från medarbetarna har varit blandade. Hon har förståelse för att de som bara vill arbeta på distans tycker att den nya riktlinjen medför en försämring. Samtidigt understryker hon att erbjudandet om distansarbete tre dagar i veckan fortsatt är generöst.
– Jag tycker att vi har lyssnat in medarbetarnas synpunkter och att vi har gjort bra avvägningar. Vi ser nu också över våra lokaler för att de ska främja det sociala samspelet så att vi möter det behovet, säger Helena Wingemo.
Kommer den nya riktlinjen att utvärderas och eventuellt omprövas längre fram?
– Nej, detta är ingen prövoperiod utan den här riktlinjen gäller tills vidare, säger Helena Wingemo.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
