Minskade inkomstklyftor mellan könen
Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män har ökat två år i rad. Men trenden på lång sikt är att inkomstklyftan minskar. Låglönejobb, deltidsarbete och föräldraledighet gör att kvinnor har knappt 80 procent av männens inkomster.
Statistiska centralbyrån, SCB, har räknat på svenska folkets förvärvsinkomster 2011. Där ingår, förutom lönen, inkomst av näringsverksamhet, pension, a-kassa, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar.
Kvinnor har 79,3 procent av männens inkomster. Andelen har minskat två år i rad, från 79,7 procent år 2009.
– Men det är vanskligt att prata om trendbrott, även 2004 och 2005 minskade kvinnornas andel, säger statistikern Peter Gärdqvist på SCB. Långsiktigt är trenden tydlig, inkomstskillnaderna mellan könen minskar.
1991 var kvinnornas inkomster bara 72,3 procent av männens och 2002 var de 76,9 procent.
Skälen till att kvinnor har lägre inkomst är främst att fler jobbar i låglöneyrken, fler kvinnor arbetar deltid och att män i lägre utsträckning än kvinnor tar ut föräldraledighet för vård av barn.
De största inkomstskillnaderna mellan könen finns i åldrarna 25–29 år, då många kvinnor fått barn medan många andra fortfarande studerar. I åldrarna 55–59 år är skillnaden 83,5 procent, eftersom många kvinnor då arbetar heltid och sällan är föräldralediga.
SCBs inkomststatistik redovisas inte uppdelad på sektorer. Men Medlingsinstitutets lönestatistik visar att kvinnor 2011 hade 94,1 procent av männens löner. Kvinnor i staten tjänade 94,4 procent av männens löner. Siffran för landsting var 95,4 procent och för kommuner 99,4 procent. I den privata sektorn hade kvinnor 92,8 procent av männens löner. Störst löneskillnad mellan könen fanns bland privatanställda tjänstemän där den var 90,8.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.