Larmrapport om Polisens nya organisation
Lokalpolisområdenas chefer har svårt att klara sitt jobb och behöver administrativt stöd. Nu ska Polisen försöka täppa till den lucka som uppstod när den nya myndigheten bildades, förklarar myndighetens talesperson Mats Nylén sedan Publikt avslöjat att en intern rapport pekar ut problem i organisationen.
I ett utkast till en intern rapport, vars innehåll Publikt har tagit del av, beskrivs flera svagheter i Polisens lokala organisation: Cheferna är överhopade med administrativt arbete och har svårt att leda verksamheten. Det råder osäkerhet om den egna rollen – vem som ska göra vad – och om vem som får fatta beslut.
En projektgrupp har haft uppdraget att granska resultatet av den omorganisation av Polisen som genomfördes 1 januari 2015, då 21 polismyndigheter slogs samman till en. Arbetet har fokuserat på den lokala organisationen och i veckan läggs gruppens rapport, som tagits fram med stöd av externa konsulter, fram för rikspolischefen Dan Eliasson. Där föreslås betydande förändringar i Polisens 90 lokalpolisområden.
Tomas Kihlbert, fackligt förtroendevald och skyddsombud för ST inom Polisen i region syd, känner igen de problem som rapporten beskriver:
– Cheferna har haft för mycket att göra, de har fastnat i mejlskörden och all administration. Det är inte bra ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Enligt den ursprungliga organisationsplanen ska lokala polisområdeschefer inte ha biträdande chefer eller administrativt stöd. Men projektgruppen föreslår att de ska få inrätta kanslier i lokalpolisområdena med funktioner som handläggare, koordinator, planerare och personalhandläggare.
– Ledningen skulle ha dragit i gång arbetet med att stärka lokalpolisområdenas chefer tidigare. Det finns liknande problem i de regionala enheterna som man också borde titta på, säger Tomas Kihlbert.
Polisens talesperson Mats Nylén säger att genomförandekommittén, som utformade den nya organisationen, aldrig tog något beslut om administrativt stöd till cheferna i lokalpolisområdena.
– Det genomförandekommittén bestämde har varit som en bibel för oss. Vårt uppdrag är att försöka genomföra det även om vi tycker att det känns krångligt eller fel, men vi måste ändå försöka innan vi hittar på något annat. Nu ska vi försöka täppa till den här luckan.
Stefan Holgersson är polisforskare vid Linköpings universitet och arbetar som polis en dag i veckan.
– Att ledningarna inte skulle fungera i lokalpolisområdena var lätt att räkna ut. Det här är en nödvändig justering av organisationen, säger han.
Stefan Holgersson anser att förklaringen till bekymren ligger hos cheferna:
– Chefer på alla nivåer är dåligt utbildade och har dålig inblick i polisverksamhet. De har varit i händerna på externa konsulter. Därför har vi fått en organisation som inte fungerar, med fler chefer på de högre nivåerna och en ökande administration.
Bo Wennström, professor i rättsvetenskap vid Uppsala universitet, välkomnar en reformering av organisationen, men anser att utredningens förslag är otillräckligt.
– Det är bra att man är på väg bort från de ursprungliga tankarna kring hur Polisen ska organiseras. Man kan inte ändra på allt, som man försökt göra. Då riskerar bygget att falla ihop, säger han.
Polisreformen i korthet
- 21 myndigheter har slagits ihop till en.
- Administration, såsom HR-frågor och ekonomi, har samlats i centrala avdelningar.
- Landet är indelat i 7 regioner som i sin tur är indelade i 33 polisområden.
- Inom polisområdena finns 90 lokalpolisområden.
- Hälften av landets poliser ska arbeta i lokalpolisområden med ingripandeverksamhet och utredning.
- I lokalpolisområdet ska bara enklare utredningar göras.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
