Landshövdingen anställde ytterligare en bekant
Ett toppjobb i fyra månader med en månadslön på 90 000 kronor gick direkt till landshövding Anna Kinberg Batras bekant. Men det är inte självklart var gränsen går för när en tjänst måste utannonseras, menar STs förbundsjurist Jenny Ekenstierna.
Strax före påsk avslöjades att Anna Kinberg Batra, kort efter att hon tillträtt som ny landshövding på Länsstyrelsen i Stockholms län, rekryterade sin nära vän Anna Borgs till en tjänst som planeringschef på myndigheten.
Rekryteringen sköttes med en lapp i länsstyrelsens reception, och Anna Borgs var den enda som sökte jobbet.
Men planeringschefen är inte den enda rekryteringen på myndigheten som dragit ögonen till sig.
I fredags avslöjade Aftonbladet att även en bekant till Anna Kinberg Batra, ledarskapskonsulten Gunnar Ekman, nyligen anställdes på myndigheten. Av anställningsbeviset, som Publikt tagit del av, framgår att titeln är organisationsutvecklare och tillträdesdatumet 31 januari i år.
Till skillnad från Anna Borgs, vars tjänst är en tillsvidareanställning, har Gunnar Ekman en tidsbegränsad anställning under fyra månader. Heltidslönen är 90 000 kronor i månaden, men Gunnar Ekman ska arbeta deltid, 60 procent.
Anna Kinberg Batra har bland annat hjälpt Gunnar Ekman att skriva hans bok Från prat till resultat, vilket hon berättar i sin egen bok Inifrån. Hans tjänst på länsstyrelsen utlystes aldrig.
I ett mejl till Publikt förklarar myndighetens chefsjurist Lena Johansson att man under hösten 2023 diskuterade behovet av stöd för länsstyrelsens ledningsgrupp.
”Det har diskuterats upphandling av konsult alternativt anställning på deltid under viss bestämd tid. Slutligen bestämdes anställning och uppdrag gavs att se på möjligheten att anställa en person med den specifika kompetens och erfarenhet som Länsstyrelsen efterfrågade”, skriver hon i mejlet.
Eftersom anställningen gällde en specifik kompetens och erfarenhet – samt att det handlade om en deltidstjänst på endast fyra månader – gjordes bedömningen att man inte behövde utannonsera tjänsten brett, menar Lena Johansson.
Enligt Jenny Ekenstierna, förbundsjurist på ST, är det inte helt självklart vad som gäller i fallet. Generellt sett ska en statlig tjänst utannonseras.
– Men man behöver inte göra det om det finns särskilda skäl. Så då är frågan om den korta anställningstiden är ett särskilt skäl. Och det har såvitt jag vet inte prövats. Det finns saker som talar för och det som talar mot, säger Jenny Ekenstierna till Publikt.
För att bilda sig en uppfattning i frågan har hon gått till de så kallade förarbetena som ligger till grund för dagens lagtext. Den nuvarande lagtexten är från 1990-talet och kom till då lagstiftaren ville förenkla den tidigare ganska komplexa lagen.
I den gamla lagen var det tydligt reglerat hur myndigheterna skulle utannonsera tjänster. Dessa regler togs bort i nuvarande lagtext.
– Men i den katalogen fanns det en regel om att man inte behövde utlysa tjänster som var kortare än sex månader. Och det finns en skrivelse i förarbetena som antyder att reglerna skulle föras över i den nya lagen. Det kan betyda att lagstiftaren menade att korta anställningar inte skulle behöva utlysas efter lagändringen heller, men det vet jag inte, säger Jenny Ekenstierna.
Och under de 30 år som gått sedan nuvarande lagen togs i bruk har frågan alltså inte heller prövats.
– Så det kan vara särskilda skäl, men det behöver inte vara det, säger Jenny Ekenstierna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.