Lågt förtroende för Migrationsverkets ledning
Närmare en tredjedel av Migrationsverkets anställda säger sig sakna förtroende för myndighetens högsta ledning. Bristen på förtroende har fler orsaker än den pressade arbetssituationen, bedömer STs avdelningsordförande Sanna Norblad.
Att trycket på Migrationsverkets personal varit starkt avspeglas tydligt i den medarbetarenkät som myndigheten genomförde i december förra året. Endast fyra av tio säger att de hinner göra ett bra arbete på ordinarie arbetstid, och bara hälften tycker sig ha en bra balans mellan arbete och fritid.
Förtroende för ledningen är också hårt ansatt. 35 procent anser att myndighetens ledning inte informerar tillräckligt om vad som händer, och så många som 31 procent säger att de inte har förtroende för hur myndigheten leds.
Migrationsverkets HR-chef Marie-Louise Koskinen anser att det låga förtroendet är en följd av den extremt hårda belastningen på myndigheten under hösten.
– Man måste sätta medarbetarundersökningen i ett sammanhang. Vi har haft en produktionsökning med 500 procent, och våra system har inte varit dimensionerade för det. Vi har löst uppgiften och medarbetarna har ett stort engagemang, men det finns också en frustration.
Hon påpekar att Migrationsverket också har sjösatt en ny organisation som inte är riktigt klar, bland annat saknas chefer.
STs avdelningsordförande Sanna Norblad säger att hon har en viss förståelse för att det brister på vissa håll, med tanke på den hårda arbetsbelastningen och omfattande rekryteringen av nya medarbetare. Men att så många saknar förtroende för ledningen beror även på annat, anser hon.
– Vi har fått ändrade villkor och andra scheman, det finns en otrygghet. Och i den senaste lönerevisionen var det rätt mycket missnöje, många har ju slitit oerhört hårt den senaste tiden. Jag tycker att ledningen ska ta de här siffrorna på stort allvar.
Enkätsvaren visar också att färre än hälften av dem som anställts de senaste två åren anser att de fått en god introduktion till arbetsuppgifterna och myndigheten. När det gäller hot och våld säger 13 procent att de varit utsatta det senaste året. I flertalet fall handlar det om hot.
Även på det området tycker Sanna Norblad att mer behöver göras.
– Vi behöver arbeta mycket mer med uppföljning av våra incidentrapporter, för att se om en del händelser skulle gå att förebygga. Vi från ST har också sagt att handläggarna behöver handledning. Dessutom får vi signaler om att ensamarbete förekommer, trots att vi och arbetsgivaren är överens om att ingen ska arbeta ensam.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
