Lag ska värna akademisk frihet
Regeringen vill förtydliga högskolelagens skrivningar om den akademiska friheten och högskolornas ansvar för livslångt lärande. Förslagen innebär en konkretisering av förslag i utredningen om styrning och resurser i högskolan.
Högskoleminister Matilda Ernkrans, S, har i flera sammanhang uppmärksammat att högskolans roll som en självständig och kritiskt reflekterande samhällskraft inskränks av makthavare i många länder, och att den i Sverige hotas av desinformation, näthat och propaganda. Den bakgrunden finns även med i den promemoria från utbildningsdepartementet som nu skickas ut på remiss med förslag till ny lagstiftning.
Bakom förslagen finns också den utredning om styrning och resurser i skolan, den så kallade Struten, som Göteborgs universitets tidigare rektor Pam Fredman redovisade i februari förra året. Delar av utredningen har redan varit ute på remiss.
Utbildningsdepartementet föreslår att Sverige tar efter exempelvis Norge och Danmark och inför en principiell bestämmelse i högskolelagen om att främja och värna den akademiska friheten, med fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning.
När det gäller förslaget om lärosätenas uttalade ansvar för fortbildning och omskolning pekar promemorian dels på den snabba omvandlingstakten i arbetslivet, dels på förväntningarna att vi ska arbeta allt längre upp i åldrarna. Enligt regeringen måste högskolan ta ett större ansvar för kompetensutveckling bland redan yrkesverksamma.
En bestämmelse om det fanns tidigare, men togs bort 2007. Nu vill regeringen införa den igen. I promemorian framhålls att lärosäten redan har detta uppdrag, men att det nu förtydligas.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.