Låg anslagsuppräkning kan skapa problem för myndigheterna
Regeringen satsar på rättsväsendet och arbetsmarknaden i budgetpropositionen för nästa år. Men de föreslagna tillskotten överskuggas av en rekordlåg pris- och löneomräkning, som kan tvinga myndigheterna till besparingar, enligt STs förbundsordförande Britta Lejon. ”Det är väldigt olyckligt”, säger hon till Publikt.
Regeringens budgetförslag för nästa år innehåller satsningar till ett värde av 74 miljarder kronor, där klimatomställningen, arbetsmarknaden, välfärden och rättsväsendet står i fokus. Bland annat vill regeringen lägga 5 miljarder kronor på sjukvården och 3,5 miljarder kronor på den så kallade familjeveckan, som ska underlätta för föräldrar.
– Det här är en budget som ska ta Sverige framåt. Vi ska anställa fler poliser, beta av coronaköerna i sjukvården och göra fler gröna investeringar i hela landet, sade finansminister Magdalena Andersson under den presskonferens där hon presenterade budgetpropositionen.
Men om budgeten går igenom riksdagen är ännu inte klart – för det krävs sannolikt stöd från både Centerpartiet och Vänsterpartiet.
STs förbundsordförande Britta Lejon säger till Publikt att hon tycker att många av regeringens förslag är bra. Men hon framhåller också att den uppräkning av myndigheternas anslag som följer av pris- och löneomräkningen, PLO, är för låg. Uppräkningen ska kompensera för höjda kostnader för sådant som löner och lokaler och baseras på ett index för kostnadsökningar, men i systemet finns även ett så kallat produktivitetsavdrag, vars storlek avgörs av hur stora effektiviseringar är inom den den privata tjänstesektorn. För 2022 landar det omräkningstal som avser lönerna på 1,09 procent.
– Många satsningar är bra, men det riskerar att ätas upp av en låg PLO. Det är väldigt olyckligt. Vill man satsa, vilket behövs, borde man göra det hela vägen. Vi har varit kritiska mot det här systemet länge. Det leder till en dålig arbetsmiljö för statligt anställda, säger Britta Lejon.
Ett av de områden där regeringens föreslår en större satsning är rättsväsendet. De brottsbekämpande myndigheterna föreslås ett tillskott på totalt 2,5 miljarder kronor under nästa år. Av dessa ska omkring 500 miljoner kronor gå till höjda anslag för Polismyndigheten. Pengarna ska framför allt användas för att öka den tekniska förmågan inom myndigheten.
Pär Renberg, avdelningsordförande för ST inom Polismyndigheten, är positiv till tillskotten men hade gärna sett ytterligare pengar till den civila personalen. Myndigheten har mellan 2019 och 2021 årligen fått 360 miljoner kronor som varit öronmärkta för höjda polislöner.
– Det är rätt att satsa mycket på polisyrket, men det hade även varit välkommet med löneökningar för andra personalkategorier, säger han.
Polismyndighetens ledning hade begärt ett anslag på 32,7 miljarder kronor för 2022, men får till och med lite mer än så. Den totala budget för myndigheten som regeringen föreslår ligger på nästan 33 miljarder kronor. Under de kommande åren får myndigheten också ytterligare pengar för att nå målet om 10 000 fler polisanställda år 2024 jämfört med 2016 då satsningen påbörjades.
Pär Renberg tror ändå att målet kan bli svårt att nå.
– Det finns problem med att fylla utbildningsplatserna på lärosätena och där tror jag att man måste jobba mer för att göra yrket attraktivt, säger Pär Renberg.
Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Tullverket och domstolarna föreslås också få ökade anslag. Regeringen vill även ge Kriminalvården en förstärkning på 800 miljoner kronor nästa år för att hantera den ökade beläggningen på anstalter och häkten.
Satsningarna på rättsväsendet har presenterats av regeringen redan i förra veckan, vilket Publikt då rapporterade om.
I budgetpropositionen föreslår regeringen också höjda anslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, något som Publikt tidigare rapporterat om. Regeringen vill också öka Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med en halv miljard kronor nästa år.
Det är inte nog för att göra STs ordförande Britta Lejon nöjd.
– Jag är glad att regeringen inser att man måste lägga mer resurser på förvaltningsanslaget och de anställda, men det är inte tillräckligt. Det är också en fortsatt valhänt hantering av arbetsmarknadspolitiken, där man försöker att blidka både Centerpartiet och Vänsterpartiet. Det gör att det blir väldigt oklart hur myndigheten ska se ut, säger hon.
I sitt budgetunderlag skrev Migrationsverket att det finns möjligheter att minska myndighetens anslag, vilket regeringen har hörsammat. I regeringens budgetproposition sänks myndighetens anslag med 150 miljoner kronor nästa år, till 4,2 miljarder kronor.
– Från vår sida är vi fortsatt bekymrade över de stora balanserna av ärenden och en ansträngd arbetssituation från medarbetarna. Vi hade hellre sett att man försökte jobba med det i stället för att skicka tillbaka massa pengar, så det är lite knepigt att ledningen haft den inställningen, säger Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
