Budgetbeslutet påverkar många statliga myndigheter
Polisen, rättsväsendet och flera andra myndigheter får ökade anslag nästa år i och med att Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budgetförslag i dag antogs av riksdagen. Den så kallade familjeveckan kommer inte att införas.
Att Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma budgetförslag var det som antogs i dagens budgetomröstning innebär flera förändringar för de statliga myndigheterna.
Bland annat avsätts ytterligare 850 miljoner kronor till Polismyndigheten nästa år, utöver den summa som angavs i regeringens budgetförslag. De extra resurserna är främst avsedda för höjda polislöner, fler övervakningskameror och ett nytt avhopparprogram för kriminella.
Även Kriminalvården får mer pengar nästa år än vad regeringen föreslagit, 200 miljoner kronor. Pengarna ska säkra att myndigheten klarar det ökade tryck som väntas i och med de straffskärpningar som M, KD och SD vill genomföra.
Åklagarmyndigheten får ytterligare 80 miljoner kronor under 2022 för att fler åklagare ska kunna anställas. Det avsätts också ytterligare 50 miljoner kronor till domstolarna, som väntas få hantera ännu fler brottmål.
Även Säkerhetspolisen, Tullverket och Kustbevakningen får utökade anslag.
Migrationsverket får en förstärkning i förhållande till regeringens budget på 85 miljoner kronor, som framför allt ska gå till en utbyggnad av antalet förvarsplatser.
I budgetförslaget skriver M, KD och SD också att Arbetsmiljöverket ska genomföra fler inspektioner. Myndigheten får därför ytterligare 50 miljoner kronor nästa år.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap får också ett tillskott på 10 miljoner kronor nästa år. Pengarna ska användas för att utreda pandemins konsekvenser för vårdpersonal och för anställda som länge har arbetat på distans.
Partierna bakom budgetförslaget vill också att Skolinspektionens uppdrag att granska skolorna utökas, varför myndigheten tillförs ytterligare 50 miljoner kronor nästa år.
I dokumentet slås det också fast att Delegationen mot segregationen ska läggas ned 2023.
Den arbetsmarknadspolitiska insatsen extratjänster, som infördes 2015 av den rödgröna regeringen, ska enligt den budget som nu antagits slopas. Det blir inga nya medel nästa år för att utöka insatsen, som innebär subventionerade jobb i offentlig sektor. Nya medel för att utöka introduktionsjobben stoppas också. Dessutom minskas resurserna till arbetsmarknadsutbildningar. Sammantaget innebär förändringar besparingar på 1,8 miljarder kronor nästa år jämfört med regeringens budgetförslag.
Samtidigt sänks arbetsgivaravgifterna för arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa, och det blir en utökning av nystartsjobben, en ersättning arbetsgivare kan få när en långtidsarbetslös eller nyanländ person anställs.
Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budget innehåller också ett jobbskatteavdrag som beräknas kosta 8 miljarder kronor och en sänkning av skatten för pensionärer på 4,2 miljarder kronor. Regeringens föreslagna skattesänkningar, som också omfattar personer som är sjukskrivna och arbetslösa, stoppas. Den så kallade familjeveckan, en reform som beräknats kosta 3,2 miljarder kronor under nästa år, kommer inte heller att genomföras.
Till stora delar utgår den nu antagna budgeten från regeringens budgetförslag, med ett reformutrymme på 74 miljarder kronor för 2022. Ändringarna berör reformer på 20,4 miljarder kronor. Finansieringen omfattar 19,9 miljarder kronor. Pengar ska delvis tas från Sveriges återhämtningsplan, som delfinansieras av EU, enligt partierna som står bakom det nu antagna budgetförslaget.
Dagens riksdagsbeslut slår fast utgiftsramarna för de 27 så kallade utgiftsområdena. Uppgifterna om ökade anslag till enskilda myndigheter finns i den text om riktlinjerna för den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken som M, KD och SD har kommit överens om och som riksdagen nu ställt sig bakom. Det blir nu en uppgift för riksdagens utskott att behandla detaljerade budgetar för de olika utgiftsområdena. Det kan leda till ytterligare förändringar i förhållande till regeringens budgetproposition, utöver vad som framgår av dagens beslut. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har i sin överenskommelse aviserat omflyttningar av 1,1 miljarder kronor nästa år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
