Laddar för lönematch
Nu har den centrala avtalsrörelsen på myndighetsområdet börjat på allvar. Parterna har olika syn på hur lönebildningen ska gå till. Arbetsgivarverket vill flytta processen till de lokala parterna på arbetsplatserna. ST vill att det ska finnas en central uppgörelse om en miniminivå på löneökningarna.
ST ingår i Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR, vars förhandlingar leds av STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar. Med i förhandlingarna är även företrädare för Seko och Saco-S. Motpart är Arbetsgivarverket med förhandlingschef Monica Dahlbom i spetsen.
Parterna växlade yrkanden efter midsommarhelgen. När det gäller lönerna kräver OFR och LO-förbundet Seko centrala avtal med en lägsta nivå för höjningarna.
Arbetsgivarverket yrkar däremot på sifferlösa centrala avtal. Kravet återkommer numera vid varje avtalsrörelse. I en sådan konstruktion skulle det bli upp till lokala parter att förhandla om nivåer. Modellen antogs av Saco-S 2010.
För andra gången yrkar Arbetsgivarverket på ett tillsvidareavtal som löper på tills någon part säger upp det. Saco-S har redan ett sådant avtal.
Arbetsgivarverket vill också att lönesättande samtal ska vara huvudalternativ när de enskilda lönerna sätts på arbetsplatsen.
Ett annat yrkande från arbetsgivarsidan är att göra det lättare att träffa enskilda överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om antalet semesterdagar och pensionsavsättningar.
Arbetsgivarverket vill också renodla tillämpningen av trygghetsavtalet så att det bara gäller vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
Från OFRs sida vill man att nuvarande föräldrapenningstillägg även ska utgå för de tio så kallade »pappadagarna« vid barns födelse. Arbetsgivarverket vill däremot begränsa den tid som tillägget utgår av kostnadsskäl.
Dessutom vill OFR införa begränsningar av möjligheten att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra. Ett annat yrkande är att utveckla ett partsgemensamt arbete för att förebygga hot och våld.
Förhandlingarna inleds 16 augusti. 30 september löper avtalen ut.
Monica Dahlbom, Arbetsgivarverket: »Det är först med sifferlöst som man får en ordentlig diskussion om de lokala förutsättningarna.«
Vilket är ert viktigaste yrkande?
– Allt vi yrkar är viktigt. Det är först när man börjar förhandla som man får göra prioriteringar utifrån motpartens krav.
Vad är fördelen med sifferlösa avtal?
– Det är först med sifferlöst som man får en ordentlig diskussion om de lokala förutsättningarna. Vi tror oss veta att verksamheternas behov ser olika ut. Vi ska ha en lönebildning som bygger på en koppling till verksamhetens resultat och individens resultat. Då får man löneskillnader.
Varför vill ni teckna ett tillsvidareavtal?
– Då får man stabilitet och långsiktighet. Man slipper avbrotten som ofta uppstår i samband med en avtalsrörelse. Det ser vi också i avtalet med Saco-S. Där rullar arbetet på inför höstens revision.
Hur ser du på OFRs yrkanden?
– Man följer den retorik man har haft. Man står fast vid att det ska vara stupstockar och krontal. Egentligen värderar jag inte yrkandena. Man kan konstatera att det är så här det ser ut och nu ska vi försöka närma oss varandra.
Är det något yrkande som känns svårsmält?
– Jag är lite förvånad att de vill begränsa anställningsformerna eftersom vi inte har några jättestora problem med tidsbegränsade anställningar i staten, säger Monica Dahlbom.
Åsa Erba-Stenhammar, OFR: »Vi vill ha siffror och vi vill ha avtalsperioder. Vi menar att det ska finnas ett centralt ramverk som de lokala parterna kan ta hjälp av.«
Vilket är ert viktigaste yrkande?
– Att få löneprocessen att fungera. Alldeles för många vet fortfarande inte varför de har den lön de har eller vad de måste göra för att förbättra den.
Hur ser du på Arbetsgivarverkets yrkanden?
– Det är ett flertal systemändringar. Sifferlöshet, tillsvidareavtal och lönesättande samtal som huvudmodell. Med tanke på att industrin har ett ettårigt avtal så är jag lite förvånad: hur tror Arbetsgivarverket att det ska kunna övertyga oss?
Varför avvisar ni idén om ett sifferlöst avtal?
– Vi vill ha siffror och vi vill ha avtalsperioder. Vi menar att det ska finnas ett centralt ramverk som de lokala parterna kan ta hjälp av.
Varför vill ni inte ha ett tillsvidareavtal?
– Tillsvidareavtal är per definition sifferlösa. Fredsplikten säljs ut på obestämd tid utan fastställd motprestation. Upplägget skulle omkullkasta maktbalansen. Det är i de här små luckorna utan fredsplikt som vi har chansen att fixa de villkor som medlemmarna vill ha.
Påverkas avtalsrörelsen av att Saco-S numera har tillsvidareavtal?
– Ja, nu är vi en mindre skara som med gemensam kraft och hot om strejk försöker pressa fram bättre avtal, säger Åsa Erba-Stenhammar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
