Kvinnors livslön mycket lägre än mäns

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN2017-03-08

Livslönen för manliga akademiker är i genomsnitt 16 procent högre än för kvinnliga. Det motsvarar 2,8 miljoner kronor efter skatt, skriver Sacos ordförande Göran Arrius i en debattartikel.

Livslönen är den samlade lönen under livet, inklusive pensionen. Saco har ställt samman hur livslönen skiljer sig mellan män och kvinnor med olika akademisk bakgrund. Störst är skillnaden bland ekonomerna, där en manlig ekonom tjänar tre miljoner kronor mer än en kvinnlig, sett över hela livet.

”Mönstret går igen i samtliga sektorer på arbetsmarknaden och i endast ett fåtal fall är livslönerna att betrakta som jämställda. En kvinnlig socionom tjänar 700 000 kronor mindre än sina manliga kollegor under livet, en gymnasielärare likaså. Inom en fjärdedel av utbildningsinriktningarna skiljer det miljonbelopp beroende på om du är man eller kvinna”, skriver Göran Arrius i Dagens Nyheter.

Orsakerna till löneskillnaderna handlar bland annat om befattningsnivåer och karriärmöjligheter. Men också om frånvaro från arbetsmarknaden. Och allting börjar i 30-årsåldern, skriver han:

”Det är då kvinnornas löner halkar efter, ett tapp som de sedan aldrig lyckas hämta upp. Det är också då som de flesta skaffar barn och det är naivt att tro att det inte hör ihop.”

Kvinnorna står för tre fjärdedelar av föräldraledigheten, sex av tio vabb-dagar och merparten av det obetalda hemarbetet. Det är tre gånger så vanligt att kvinnor jobbar deltid och särskilt vanligt är det under småbarnsåren, konstaterar Göran Arrius.

Därför vill Saco nu se en förändring av föräldraförsäkringen för att främja en jämställd arbetsmarknad:

”Sacos mål är en tredelad föräldraförsäkring där vardera föräldern tilldelas varsin del och den sista tredjedelen går att fördela fritt eller överlåta till närstående. Det skulle utöver ökad jämställdhet också bidra till att anpassa föräldraförsäkringen till ett samhälle som i högre grad präglas av mångfald, individualism och flexibilitet”, skriver han.

Saco vill också att staten tydligare informerar småbarnsföräldrar om de ekonomiska konsekvenserna av deltidsarbete. Risken är stor för negativa överraskningar när det kommer till den framtida pensionen. Och det går inte att blunda för de effekter som kommer av den ojämställda fördelningen av föräldraledigheten:

”Beslut som må vara välgrundade på familjenivå får stora konsekvenser på samhällsnivå. Och där har vi ett ansvar som centralorganisation och samhällsaktör att agera. 2,8 miljoner kronor är notan som enskilda kvinnor får betala för samhällets normer och förväntningar. Det är oacceptabelt. En tredelad föräldraförsäkring är rätt väg att gå.”

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA