Kvinnolönerna närmar sig männens

LÖNER2011-09-06

Löneskillnaden mellan män och kvinnor minskar, enligt Medlingsinstitutet. Snabbast minskar den i staten. Josefin Brink (V), ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott välkomnar trenden, men ser problem i sättet att räkna.

Löneskillnaden mellan män och kvinnor är 14,3 procent. Det är den faktiska, så kallat ovägda skillnaden. Men när Medlingsinstitutet tar med i beräkningen att män och kvinnor i stor utsträckning arbetar i olika branscher och i olika yrken samt har olika utbildning och arbetstid, blir skillnaden 5,9 procent.

Denna så kallade standardvägda löneskillnad visar en kvarstående oförklarad skillnad. Men det går enligt myndigheten inte med nuvarande statistik att fastställa om den oförklarade skillnaden är osaklig och beror på diskriminering eller om det finns andra faktorer som inte är synliga. Ett exempel på en sådan faktor är hur olika former av chefskap är fördelat.

Både typerna av löneskillnad har krympt mellan 2005 och 2010 om man ser till hela arbetsmarknaden.

Inom staten är den ovägda löneskillnaden 10,7 procent och den standardvägda 5,8 procent.

Det är i staten Medlingsinstitutet noterar den kraftigaste minskningen.

Men staten har fortfarande långt kvar till den kommunala sektorn där löneskillnaden mellan könen är 0,4 procent efter en standardvägning.

Medlingsinstitutet betonar att den största enskilda orsaken till att det finns löneskillnader mellan könen är att män och kvinnor i stor utsträckning jobbar i olika yrken.

Men det är just detta som är problemet, enligt Josefin Brink (V), ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

– Det är sant att det är den enskilt största faktorn. Men vad drar man för slutsatser av det? Att kvinnor får skylla sig själva som söker sig till sådana yrken? Det tycker inte jag. Det är snarare ett bevis för att här föreligger en strukturell diskriminering, att man värderar de här arbetena lägre och att det finns ett samband med kön.

Josefin Brink välkomnar trenden att skillnaderna krymper men tycker också att det finns problem med Medlingsinstitutets sätt att räkna.

– De jämför heltidslöner med varandra. Då förlorar man den dimensionen att många kvinnoyrken bygger på att man arbetar deltid. Sådana yrken har oftast en lägre lönenivå. Man borde komplicera bilden mera, säger Josefin Brink.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA