Kriminalvården oroas över kompetensförsörjningen
Kriminalvården överväger att se över lönebildningen och anställningsvillkoren för att trygga den framtida kompetensförsörjningen. Enligt myndighetens budgetunderlag till regeringen kommer den snabba utbyggnaden att ställa nya krav på personalpolitiken.
Kriminalvården har överlämnat sitt budgetunderlag till regeringen. Enligt skrivelsen planerar myndigheten en ökning med 3 500 fasta häktes- och anstaltsplatser de närmaste tio åren. Tillväxten gör att myndigheten äskar att ramen höjs med 1,1 miljard kronor till totalt 15,7 miljarder kronor från 2025.
I sitt förord till budgetunderlaget lyfter generaldirektör Martin Holmgren fram att den fortsatta utbyggnaden kommer att ställa stora krav på Kriminalvården att kontinuerligt rekrytera, grundutbilda och fortbilda medarbetare samt att säkerställa en trygg arbetsmiljö:
”Kompetensförsörjningen utgör en mycket stor och växande utmaning. Hur väl vi lyckas med rekryteringen beror på våra egna ansträngningar, men också på konkurrensen på arbetsmarknaden samt på skiftande lokala förutsättningar”, skriver Martin Holmgren.
Det kan också bli nödvändigt att göra arbetsgivarpolitiska förflyttningar för att klara personalförsörjningen på sikt, speciellt om konjunkturen vänder, skriver myndigheten i budgetunderlaget. Det kan handla om att förändra arbetstiderna och en förändrad lönebildning, både vid nyrekrytering och för att behålla personal. Sådana förändringar är kostnadskrävande, och ligger inte med i prognosen i budgetunderlaget.
Det är väl känt att det råder svår platsbrist i Kriminalvården, påpekar Martin Holmgren i sitt förord:
”Ökningen av intagna i häkten och anstalter väntas fortsätta och kräver en utökad och moderniserad infrastruktur”, konstaterar han.
Samtidigt påpekar Martin Holmgren att en kraftig utbyggnad också kommer att krävas av frivården, som redan nu hanterar mer än 12 000 klienter en genomsnittlig dag. Myndigheten förutser att antalet frivårdsklienter kommer att öka med 30 procent de närmaste fyra åren.
I en särskild rapport till regeringen som överlämnats tillsammans med budgetunderlaget beskriver myndigheten sin platsplanering fram till 2031. Under perioden planeras en utökning om totalt cirka 3 500 fasta platser, varav 900 platser i häkte och 2 600 platser i anstalt. Dessutom planeras cirka 1 200 tidsbegränsade häktes- och anstaltsplatser under perioden.
Den sista december 2021 fanns totalt cirka 6 700 fasta anstalts- och häktesplatser, cirka 300 tidsbegränsade platser samt drygt 800 beredskapsplatser. Medelantalet fängelsedömda väntas öka från knappt 5 500 år 2021 till 6 880 personer år 2025. Det motsvarar en ökning med 26 procent.
”Platsbristen är fortsatt allvarlig, och det finns ännu inget som tyder på att ökningen av antalet klienter kommer mattas av de närmaste åren”, skriver myndigheten.
Dessutom påpekar myndigheten att klientsammansättningen påverkar uppdraget, när antalet intagna som tillhör organiserad brottslighet ökar, liksom unga. Detta är enligt budgetunderlaget resurskrävande grupper som ställer krav på såväl säkerheten som verksamhetsinnehållet.
”I takt med att de mer långsiktiga åtgärderna realiseras, till exempel att flera nya anstalter färdigställs, kommer ytterligare förstärkningar att behövas även efter den period som budgetunderlaget omfattar. Vårt eget effektiviseringsarbete ska samtidigt fortgå, där inte minst ökad digitalisering väntas kunna bidra positivt”, skriver myndigheten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.