Kriminalvården drar ned på transporter
Kriminalvården klarar inte längre att utföra transportuppdraget fullt ut som planerat, utan minskar på personalen och drar ned på körningarna. Orsaken är brist på pengar.
– Vi kommer successivt att minska på personal och därmed transporter, i första hand på transporter direkt beställda av Polisen och i andra hand på uttryckningstransporter inom exempelvis Statens institutionsstyrelses och Migrationsverkets område, säger Johan Mellbring, chef för Kriminalvårdens nationella transportenhet till Publikt.
Nationella transportenheten har tidigare haft som huvudsyssla att transportera intagna inom Kriminalvården både inrikes och utrikes, men också vissa transporter på uppdrag från Polisen. Polisen har i sin tur lämnat vidare uppdrag, främst körningar åt Migrationsverket och Statens institutionsstyrelse.
Sedan 1 april 2017 finns en ny lagstiftning som innebär att en del av de transporter som Polisen tidigare har utfört ska tas över av Kriminalvården. Skillnaden är att de nu kan beställas direkt av berörd myndighet till Kriminalvården. Ett problem är att Polisen och Kriminalvården inte är överens om exakt hur lagen ska tolkas och var gränserna ska gå för respektive myndighets transportskyldighet.
Men transportuppdraget har också varit underfinansierat, enligt Kriminalvården. Nu går det inte längre, konstaterar Johan Mellbring, ansvarig chef.
– Vi kommer att dra ned successivt. Vi kan inte garantera brådskande transporter och en inställelsetid inom fyra timmar. Planerade transporter kommer vi fortsätta med.
Kriminalvården har fått 105 miljoner kronor för att genomföra det utökade transportuppdraget mellan 2017 och 2019. Men redan under 2017 och 2018 gick det åt 139 miljoner kronor.
– Om vi inte gör något nu kommer vi ha utökade kostnader på 250 miljoner kronor 2019, säger han.
Nu har Kriminalvården tillsatt en omställningsgrupp. Johan Mellbring säger att den personal som frigörs från transportuppdraget, upp till 180 personer, ska ingå i omställningsgruppens arbete med vakanta tjänster inom myndigheten.
– Det handlar inte om något varsel, understryker han.
Polisen vill enbart lämna en skriftlig kommentar till Publikt. Där skriver man att man inte kan spekulera i vad de exakta konsekvenserna blir i varje enskilt fall, men konstaterar att alla transporter tar tid från annan verksamhet: ”Polismyndigheten menar att poliser ska ha fokus på det polisiära uppdraget som innebär brottsbekämpning, trygghetsskapande åtgärder, brottsutredningar, lagföring. Polismyndigheten arbetar aktivt för att skapa bra förutsättningar för vårt uppdrag och för oss är det viktigt att våra resurser används effektivt. Poliser ska bara användas för uppdrag där det krävs polisiär befogenhet.”
Enligt Per Sunneborn, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården är läget inom myndigheten akut på flera sätt.
– Det är något generalfel och kommunikationen med politikerna fungerar inte. Det är märkligt att myndigheten får ett jätteuppdrag utan full finansiering när det är väl känt att Kriminalvården redan har haft underskott under flera år.
Han konstaterar att myndigheten just nu gör allt för att spara in pengar. Man reser inte, förlänger inte visstidsanställningar och avslutar utvecklingsprojekt.
– Men det kommer ändå inte att räcka.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
