Kriminalvården begär 800 miljoner extra
Kriminalvården begär nästan 800 miljoner kronor extra för 2019 för att finansiera transportorganisationen och komma ikapp tidigare underskott. Inför 2020 vill myndigheten ha ytterligare 650 miljoner kronor. Den akuta platsbristen kräver snabba åtgärder, enligt myndighetens budgetunderlag.
Redan för 2019 kräver Kriminalvården 799 miljoner kronor extra, varav 204 miljoner kronor för transportorganisationen, 490 miljoner kronor för tidigare underfinansiering - bland annat av transportuppdraget - och 105 miljoner kronor för att utöka platskapaciteten.
Transportverksamheten har slagit i taket, enligt Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg.
”De krav som därefter riktats mot Kriminalvården omfattar sex gånger så stora transportvolymer och förutsätter en transportorganisation av ett helt annat slag än den myndigheten har idag. Kostnaderna för detta är cirka 500-600 miljoner kronor om året”.
Därför kommer myndigheten, som Publikt tidigare rapporterat, att dra ned på antalet transporter och bara genomföra dem i den omfattning som finansieringen räcker till.
Det råder också akut platsbrist i landets häkten och anstalter, konstaterar Kriminalvården i budgetunderlaget. Även i frivården syns en ökning av antalet nya klienter. Kriminalvårdens bedömning är att klienttillströmningen kommer att fortsätta öka under lång tid.
”Vår samlade bedömning är att inflödet tilltar de närmaste åren. Mycket talar också för att den blir bestående under lång tid framöver. De viktigaste drivkrafterna utgörs av förändringar i kriminalpolitiken, främst genom ett stort antal höjda minimistraff för grova brott”, skriver Nils Öberg i förordet till budgetunderlaget.
På kort sikt arbetar Kriminalvården med flera åtgärder för att öka sin platskapacitet. Dubbelbeläggning av befintliga bostadsrum och omvandling andra ytor pågår. Myndigheten förbereder också en permanent utökning av antalet tillgängliga platser på medellång och lång sikt. Under förra året beslutade Kriminalvården att bygga ut anstalter och häkten på ytterligare 13 orter i landet:
”Eftersom en stor del av Kriminalvårdens fastighetsbestånd har ett kritiskt underhållsbehov, kommer ett stort antal platser att gå förlorade under samma tid. En betydande del av den planerade utökningen kommer enbart att ersätta platser som under samma tid måste avvecklas eller stängas för renovering”, skriver Nils Öberg.
Det finns beslut om 900 nya anstaltsplatser och 200 nya häktesplatser fram till år 2029, konstaterar Nils Öberg. Men det kommer inte att räcka:
”Vår samlade bedömning på tio års sikt är att Kriminalvården behöver kunna ta emot minst 8 000 frihetsberövade. Det motsvarar ett platsbehov år 2029 på 9 500 anstalts- och häktesplatser. En försiktig uppskattning är att det medför ett behov av ytterligare cirka 3 000 anställda”, skriver Nils Öberg.
Kriminalvården ber nu regeringen att redan i år skjuta till resurser för att hantera det akuta läget. Myndigheten begär 799 miljoner kronor extra för innevarande år.
”Besked önskas därutöver om regeringen delar den samlade bedömning som Kriminalvården gör vad gäller det långsiktiga kapacitetsbehovet och anger vilka ekonomiska förutsättningar som står till vårt förfogande för att nå dit”, avslutar Nils Öberg sitt förord till budgetunderlaget.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.