Kräver ny myndighet mot diskriminering
Det svenska rättsväsendet har misslyckats i arbetet mot hatbrott. Det hävdar Svenska FN-förbundet i en rapport till FNs rasdiskrimineringskommitté. I dag förhörs företrädare för Sveriges regering av kommittén.
Sverige har under tio års tid fått kritik från olika FN-instanser för brister i integrationspolitiken, framhåller Svenska FN-förbundet. Ändå har vi fortfarande problem med strukturell rasism, diskriminering och hatbrott. Exempelvis rapporterades 5 520 hatbrott förra året.
Svenska FN-förbundet anser att det bland annat behövs insatser för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund inom polisen och domstolsväsendet, som i dag har den lägsta andelen bland myndigheterna. Det behövs också fler enheter inom polisen som specialiserar sig på hatbrott, enligt rapporten.
– Det finns hatbrottsenheter i Stockholm och Malmö, varför inte i Göteborg och på andra platser? säger Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic. Det är så försvinnande få mål som leder till fällande dom. Ett anständigt samhälle måste fråga sig varför det är på det sättet.
Ett annat förslag i rapporten är en ny myndighet under riksdagen som övervakar att lagarna och myndigheternas arbete stämmer överens med internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. En sådan myndighet skulle ha ett bredare mandat än Diskrimineringsombudsmannen, enligt förslaget, och bland annat arbeta med utbildning, service till kommunerna och samarbeta med andra statliga myndigheter.
– Sådana kommissioner finns i 17 av EUs 28 medlemsländer, och FN har erbjudit hjälp till Sverige att inrätta en här, säger Aleksander Gabelic.
FNs förhör med företrädare för Sverige började i går och fortsätter i dag. Förhören kommer att utmynna i en rapport.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
