Kraftigt ökat antal årsarbetskrafter i staten
Antalet statsanställda har vuxit kraftigt under åren 2011-2023. Mätt i årsarbetskrafter har ökningen varit 24 procent, enligt en ny rapport från Statskontoret. Under samma period har antalet myndigheter minskat med 13 procent.
Det är framför allt satsningar inom rättsväsendet, försvars- och utbildningssektorerna som gjort att antalet årsarbetskrafter i staten har ökat. Andra ökningar är enligt rapporten svårare att förklara, men är sannolikt en följd av flera samverkande orsaker. Det kan bland annat handla om utvecklingen av en gemensam EU-lagstiftning, ökad statlig styrning och kontroll och högre ambitioner inom vissa förvaltningsövergripande frågor, som till exempel säkerhet och beredskap.
De ökade resurserna har enligt rapporten fördelats relativt jämnt mellan anställda med kärnkompetens, stödkompetens och ledningskompetens, men procentuellt sett har antalet medarbetare med kärnkompetens ökat mindre än antalet med lednings- och stödkompetens. Regeringens ambitioner om att andelen anställda i kärnverksamheten ska öka har därmed inte uppfyllts.
Över tid har andelen medarbetare med personalansvar ökat något. Det innebär att chefer med personalansvar har fått ansvar för färre medarbetare, konstaterar Statskontoret.
En statsförvaltning med större myndigheter kan göra styrningen både enklare och svårare, konstaterar Statskontoret. Att myndigheterna blivit större beror delvis på att arbetsuppgifter lagts till, samtidigt som uppgifter sällan tas bort. Att myndigheterna har vuxit gör förvaltningen mer överblickbar, inte minst ur medborgarnas perspektiv. Enligt rapporten gör det också regeringens styrning enklare. Samtidigt påpekar Statskontoret att större myndigheter kan vara mer svårstyrda.
Det ökande antalet årsarbetskrafter finansieras i första hand genom att regeringen höjer myndigheternas förvaltningsanslag. Ett undantag är enligt Statskontoret utvecklingen inom mindre myndigheter och myndigheter inom vissa sektorer, där en allt större del av ökningarna finansieras genom sakanslag.
Att mängden tillfälliga anslag har ökat innebär en glidning från tanken med resultatstyrningen, det vill säga att myndigheterna själva bäst avgör hur de ska fördela sina medel inom ramen för sin verksamhet. Det gör myndigheternas finansiella situation mer osäker, vilket försvårar för myndigheternas planering och kompetensförsörjning.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
