Gemensamma mål för arbetsmiljön
I september kom försäkringskassorna och RFV överens om att formulera gemensamma mål för den psykosociala arbetsmiljön och att ta fram en gemensam mätmodell. Nu finns modellen på kassornas och RFVs gemensamma intranät.
Med gemensamma mål och mätinstrument ska hela socialförsäkringsadministrationen (SFA) nu visa att den både kan bedriva en bra verksamhet och värna om sina anställda.
1990-talets personalneddragningar – tillsammans med ständigt ökande sjukskrivningar och höga krav från både chefer och försäkrade – ledde så småningom till att allt fler av kassornas anställda "eklappade ihop"e och blev långtidssjukskrivna. De flesta av dem har arbetsrelaterade diagnoser, där stressen i arbetet är en viktig faktor.
En efter en fick försäkringskassorna också besök från Arbetsmiljöinspektionen som krävde att de skulle göra något åt den psykosociala arbetsmiljön. Krav som många kassor har haft svårt att uppfylla.
En förklaring till detta kan vara att många försäkringskassor betraktat sina problem som specifika för just den egna kassan och därför helst velat komma på egna lösningar.
Dessutom har det tyvärr funnits enstaka chefer som underskattat arbetsmiljöns betydelse.
Då hade det varit särskilt viktigt att den högsta ledningen ställt krav på områdescheferna att t ex redovisa handlingsplaner och resultat, konstaterar Torbjörn Carlsson, ombudsman i ST.
Idag är alla kassor mer samarbetsvilliga. För många av dem är personalens sjuksiffror väldigt frustrerande, eftersom de redan i flera år arbetat systematiskt med arbetsmiljöfrågorna. De har också goda kunskaper om arbetsmiljö och rehabilitering, säger Karina Henriksson, Försäkringskassornas förbund (FKF), som sedan i januari leder projektet med att ta fram gemensamma psykosociala arbetsmiljömål för hela socialförsäkringsadministrationen.
De gemensamma psykosociala arbetsmiljömålen ska koncentreras kring delaktighet, samarbetsklimat, ledarskap, arbetsbelastning och anställningsvillkor.
Och för att bli överens på dessa delområden måste det – förutom gemensamma mål och framgångsfaktorer – också finnas ett gemensamt mätinstrument.
Försäkringskassorna och RFV blev redan i september överens om att det var den så kallade KAM-modellen (KAM – kartläggning av arbetsmiljön) man skulle utgå ifrån och vidareutveckla.
De mål och framgångsfaktorer som fastställs för arbetsmiljön kommer att ingå i ett gemensamt "ebalanserat styrkort"e, en metod som används när man arbetat med verksamhetsplanering och styrning.
– Det hela handlar alltså om en modell för att ta fram gemensamma mål och framgångsfaktorer och om att sätta mått på dessa. Därefter ska man gemensamt försöka komma fram till vad som måste göras för att målen ska nås. För att lyckas med helheten måste man se till att de olika perspektiven – kund, verksamhet, ekonomi, medarbetare, förnyelse – samspelar, förklarar Karina Henriksson.
Gemensamma arbetsmiljömål är en fråga som Försäkringsanställdas förbund drev hårt i många år. Idag är det ST som tagit över stafettpinnen, och enligt Karina Henriksson flyter arbetet friktionsfritt i den partssammansatta arbetsgruppen.
–Det finns naturligtvis fortfarande mycket att utveckla på det här området, men någonstans måste man börja.
Försäkringskassorna och RFV ska även ta fram gemensamma mål för långtidsfriska och fortsätta att arbeta för att minska antalet långtidssjuka bland de egna anställda.
Många är sjuka
Försäkringskassornas senaste statistik över de egna anställdas sjukfrånvaro visar att siffrorna fortfarande stiger på en del kassor, medan man t ex i Stockholmskassan lyckats minska sjukfrånvaron med närmare två procent på nio månader.
För hela administrationen har sjukfrånvaron sjunkit från drygt åtta procent i december 2002 till cirka sju och en halv i slutet av september. Riksmålet för 2003 är fastställt till sju procent. Sju av 21 kassor når det.
Flest sjukskrivna fanns i Jämtlandskassan (11,7 procent) och minst i Gotlandskassan (2,6 procent).
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
