Franska statsanställda strejkar för högre lön
Missnöjet är stort över att köpkraften har urholkats. Nu varslar de franska facken åter om strejk inom inom den offentliga sektorn.
De statsanställda i Frankrike fortsätter att protestera mot sin arbetsgivare. Den 24 januari varslade återigen sju av landets fackliga centralorganisationer om en dygnslång strejk.
Enligt facken har de offentliganställda förlorat minst sex procent i köpkraft sedan år 2000. Den senaste tidens prisökningar på en rad basvaror har inte förbättrat läget. Facken kräver därför återigen regelrätta löneförhandlingar med staten. Men budgetministern Eric Woerth svarar att kassakistorna är tomma.
- De offentliganställda måste lära sig att arbeta på ett annorlunda sätt. Lönerna kan höjas genom produktivitetsökningar, säger han.
Regeringen har beslutat att bara tillsätta varannan tjänst inom staten som blir ledig efter pensionsavgångar. I praktiken handlar det om en neddragning på omkring 23 000 personer i år.
Dessutom är målet att allt fler statsanställda ska få betalt efter meriter, det vill säga en övergång mot mer individualiserade löner. Precis som för den privata sektorn säger president Nicolas Sarkozy att man inom den offentliga sektorn måste jobba mer övertid om man vill tjäna mer.
Men fackförbunden hävdar att resonemanget är felaktigt och bygger på en rad oklara antaganden. Staten, som arbetsgivare, har varken talat om vilken offentlig verksamhet som ska rationaliseras, eller inom vilka områden det verkligen finns en möjlighet att jobba övertid. Dessutom anser förstås facken att övertid inte är att likställa med löneökningar.
Den dåliga köpkraften i Frankrike är just nu den fråga som oroar befolkningen allra mest. Strejken inom den offentliga sektorn väcker också sympatier hos en majoritet av invånarna, visar opinionsundersökningar.
Som vanligt är det svårt att ge detaljerade siffror på uppslutningen, eftersom den berör en rad olika myndigheter. Men över hälften av lärarna, som i Frankrike är statsanställda, lade ned arbetet. Bland dem jäser också ett missnöje över en annan förändring: Regeringens planer på regler för ”minimiservice” vid strejker.
Under förra året infördes nya regler vid konflikter på bland annat järnvägen. Nu ska skolorna ta emot elever även under strejkdagar.
Facken anser att det handlar om en inskränkning av en grundlagstadgad rättighet och är oroliga för att alltfler myndigheter i framtiden ska omfattas av kraven på minimiservice.
Men ilskan pyr nu även av andra anledningar inom den offentliga sektorn. Häromdagen la delar av personalen vid landets arbetsförmedlingar ner arbetet i protest mot att dessa, enligt planerna, ska slås ihop med a-kassorna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
