Dataskyddslagen lämnad till lagrådet
Regeringen står fast vid sin uppfattning att det går att lagstifta om att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska gälla framför EUs kommande dataskyddsförordning. Det framgår av den lagrådsremiss som nu lagts fram.
25 maj 2018 införs EUs dataskyddsförordning, som kommer att gälla som direktverkande lag i medlemsländerna. Syftet med förordningen är att skapa ett enhetligt regelverk inom EU för behandling av personuppgifter och den innebär att den svenska personuppgiftslagen, pul, skrotas.
Den nya svenska dataskyddslagen ska komplettera förordningen och lagförslaget har nu överlämnats till lagrådet.
I dataskyddsförordningen regleras förhållandet mellan personuppgiftsbehandling och yttrande- och informationsfriheten i artikel 85. Där anges att medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning ska förena rätten till integritet, i enlighet med förordningen, med rätten till yttrande- och informationsfrihet, inbegripet personuppgiftsbehandling för journalistiska ändamål samt för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.
Under arbetet med att förbereda den nya lagen har farhågor framförts från remissinstanser och debattörer om att den nya dataskyddslagen och dataskyddsförordningen kommer att begränsa tryckfriheten och yttrandefriheten. Regeringens svar har varit att den nya dataskyddslagen ska innehålla en reglering som innebär att dataskyddsförordningen inte ska tillämpas om den strider mot tryckfrihetsfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
Under remissbehandlingen framförde dock bland andra Datainspektionen invändningar mot den lösningen. ”Dataskyddsförordningen ger således inte utrymme för ett sådant generellt undantag i nationell lag som utredningen enligt bestämmelsens ordalydelse föreslår”, skrev myndigheten i sitt remissvar.
Advokaten och EU-experten Ulf Öberg sade till Publikt att det finns en risk för att skyddet för integriteten kommer bli överordnat tryckfrihet och yttrandefrihet. ”Ytterst blir det EU-domstolen som kommer att tolka förordningen”, konstaterade han.
Men regeringen står fast vid sin uppfattning och skriver i lagrådsremissen att dataskyddsförordningen ger ett något större utrymme för undantag än dataskyddsdirektivet. Dessutom, påpekar regeringen, understryks i skälen till förordningen att begreppet yttrandefrihet ska ges en bred tolkning. Det innebär enligt regeringens uppfattning att EUs dataskyddsreglering även fortsättningsvis ger utrymme för att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen kan gälla framför dataskyddsförordningen. Genom att lagstadga om ett sådant undantag anser regeringen också att offentlighetsprincipen och utlämnandet av allmänna handlingar är skyddad.
Regeringen har dock sedan tidigare beslutat om ett undantag och föreslagit att mediegrundlagarna ändras så att grundlagsskyddet begränsas bland annat för vissa typer av söktjänster som innehåller personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär.
Regeringen föreslår också att barn som har fyllt 13 år själva ska kunna lämna samtycke till behandling av personuppgifter vid erbjudande av informationssamhällets tjänster. Bestämmelsen utgör ett undantag från den 16-årsgräns som regleras i dataskyddsförordningen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
