Forskning ska kvalitetsprövas
Regeringen vill införa ett nytt system för kvalitetsprövning av högskolornas forskning. Att citeras i vetenskapliga magasin och skaffa extern finansiering ska ge högre anslag.
Regeringens forsknings- och innovationsproposition ger fem miljarder kronor till forskningen under perioden 2009-2012. Det innebär en fördubbling jämfört med föregående period.
1,55 miljarder kronor ska enligt propositionenen gå till fakultetsforskning. Men lärosätena kan inte räkna med att anslagen kommer att fortsätta att droppa in år från år. Forskningen ska kvalitetssäkras enligt en ny modell, föreslår regeringen:
– Det har varit ett systemfel att fakultetsanslagen beviljats schablonmässigt. Sverige blir ett av de första länderna i världen som introducerar ett sådant här system. Anslaget blir beroende av vilken kvalitet man presterar, sade forskningsminister Lars Leijonborg, fp, på en presskonferens.
Avgörande för anslagsutvecklingen är att man blir publicerad i forskningstidskrifter och att man lyckas få fram extern finansiering till forskningen. Humaniora och samhällsvetenskap samt naturvetenskapliga ämnen som matematik får andra omräkningstal för att kunna matcha medicin- och teknikforskningen.
Samtidigt införs ett neutralt forskningsanslag till lärosätena, ett basbelopp på 8 000 kronor per helårsstudent till samtliga lärosäten, utom de konstnärliga högskolorna och Försvarshögskolan.
För att underlätta extern finansiering skrotar regeringen den så kallade forskningsmomsen. I dag tvingas de lärosäten som får externa bidrag till sin forskning betala in en del till statskassan. Det har gett 300 miljoner kronor i ”moms” per år till staten. Med regeringens förslag får lärosätet behålla hela den externa finansieringen.
Regeringen vill också ha en ny finansieringsmodell vid sidan om fakultetsanslag och forskningsrådanslag – strategiska satsningar. Under perioden kommer 1,8 miljarder kronor att läggas på strategiska satsningar, främst inom teknik-, medicin- och klimatforskning.
För att komma ifråga för anslag till strategiska satsningar ska tre kriterier vara uppfyllda. Forskningen ska beröra viktiga samhällsproblem, det ska finnas möjlighet att bli världsledande och det ska finnas svenska avnämare som kan utnyttja forskningens resultat.
– Vi måste på något sätt kraftsamla på vissa områden. Jag är väldigt stolt över att vi har gjort den här reformen. Men samtidigt kommer den överväldigande delen av forskningsanslagen också fortsättningsvis att gå till fri nyfikenhetsforskning, sade Lars Leijonborg.
Ett särskilt innovationspaket innebär bland annat att innovationskontor inrättas på sju lärosäten. Kontoren ska ge service till universitet och högskolor i den region där de finns. En av uppgifterna är att ”gifta ihop” forskare med kapitalstarka finansiärer.
Regeringen vill också inrätta en särskild expertgrupp för att granska fusk och etik i forskningen:
– Det är viktigt att forskningsfusk beivras med all kraft. Det är rektor som är ytterst ansvarig för att forskare inte fuskar, sa Lars Leijonborg.
Expertgruppens uppgift ska vara att stödja rektorns bedömningar. Också den som anklagas för fusk ska kunna begära att expertgruppen lämnar ett utlåtande.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.