Fler ska straffas vid arbetsmiljöbrott
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på effektivare sanktioner på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet. Förslaget innebär att böter ersätts av sanktionsavgifter.
Bakgrunden till regeringens förslag är enligt ett pressmeddelande att dagens straff fungerar för dåligt. Bara vart fjärde av de anmälda brotten leder till någon påföljd. Såväl Arbetsmiljöverket som polis och åklagare lägger ned stora resurser på att utreda, men trots långa utredningstider leder utredningarna oftast inte till något resultat.
”Genom sanktionsavgifter kan vi få ett effektivare sanktionssystem som säkerställer att reglerna följs. Istället för att tre av fyra som bryter mot regelverken går fria, ska nu alla uppmärksammande brister bestraffas”, säger arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, M, i pressmeddelandet.
För att en sanktionsavgift ska kunna tas ut behöver det enligt lagrådsremissen bara visas att den aktuella regeln inte har följts. Med de nuvarande straffsanktionerna måste det bevisas att någon varit vårdslös, vilket ofta kan vara svårt att bevisa. Enligt regeringens förslag ska den som bryter mot en regel få ett avgiftsföreläggande. Regeringen föreslår att sanktionsavgifter ska kunna vara på belopp upp till en miljon kronor. Om den som får föreläggandet inte accepterar det kan ärendet tas upp i förvaltningsrätt.
För vissa brott behålls nuvarande system med straffsanktioner, till exempel om arbetsgivare bryter mot reglerna om minderårigas arbete, underlåter att anmäla ett olycksfall eller lämnar oriktiga uppgifter till Arbetsmiljöverket. Brottsbalkens regler om arbetsmiljöbrott berörs inte av förslaget.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.