Fler ska in på arbetsmarknaden
Svensk ekonomi riskerar överhettning, skriver regeringen i budgetpropositionen. För att undvika det vill man använda både morot och piska för att snabbt få in fler på arbetsmarknaden. Möjligheterna till arbetskraftsinvandring ska också öka.
I somras uppfylldes för första gången den förra regeringens mål att 80 procent av alla i arbetsför ålder ska ha ett ordinarie arbete. Fler arbetsgivare rapporterar att de har svårt att hitta arbetskraft, och enligt regeringen krävs insatser för att motverka en tendens till överhettning. Utbudet av arbetskraft behöver öka även på kort sikt.
Det ska ske genom förbättringar för dem som är i arbete och åtstramningar för dem som inte är det. Till morötterna hör jobbskatteavdrag, stöd till arbetsgivare som anställer långtidssjuka, nystartjobb i den offentliga sektorn och skattelättnader när man får hushållstjänster av arbetsgivaren som jobbförmån.
Åtstramningarna innefattar lägre ersättning vid sjukdom, sämre a-kasseregler för deltidsarbetslösa och striktare kontroll av socialförsäkringen.
Så här ser förslagen ut i detalj:
- Jobbskatteavdraget. Ett första steg infördes i år, och ett andra steg föreslås till 2008. Steg 2 kostar 10,8 miljarder kronor. Låg- och medelinkomsttagare tjänar enligt regeringen mest på jobbskatteavdraget. Det gäller dock bara om man räknar procentuellt. Personer som tjänar 100 000 kronor om året får en skattesänkning med 6 482 kronor, den som tjänar 200 000 kronor får 9 676 kronor och tjänar man 500 000 kronor är skatterabatten 14 460 kronor.
- ”Nyfriskjobb”. Arbetsgivare som anställer en person som varit sjukskriven i minst ett år får tillbaka motsvarande dubbla sociala avgifter. Motivet är att få sjukskrivna har fått del av den pågående satsningen nystartjobb, där subventionen till arbetsgivarna är lägre.
- Offentliga nystartjobb. Av de drygt 10 000 personer som fram till juli i år fått så kallade nystartjobb – där arbetsgivaren slipper arbetsgivaravgifter för nyanställda långtidsarbetslösa – var 68 procent män och 32 procent kvinnor. Den kraftiga obalansen beror bland annat på att endast privata och offentliga bolag kunnat få subventionen. Nu öppnas nystartjobben för hela den offentliga sektorn, som är kvinnodominerad. Dessutom ska vissa deltidsarbetslösa tillfälligt kunna få nystartjobb på heltid.
- Hushållstjänster blev billigare i somras då enskilda personer som köper tjänster fick skattereduktion. Regeringen vill sänka skatten även när hushållstjänster ges som arbetsförmån. Hur systemet ska se ut är inte klart, men målet är att lagen ska ändras vid årsskiftet.
- Sjukskrivna. Fasta tidsgränser införs för prövning av en sjukskriven persons arbetsförmåga, först i förhållande till arbetsuppgifter på den egna arbetsplatsen och därefter hela arbetsmarknaden. Sjukpenning ska normalt kunna betalas ut i högst ett år. I undantagsfall kan den sjuke få ytterligare sex månader med så kallad förlängd sjukpenning, och då med en ersättningsnivå på 75 procent mot tidigare 80 procent. Den sjuke kan inte få ut mer genom avtal eller försäkringar, då räknas i stället sjukpenningen ned. Beräkningen av sjukpenningen försämras också genom att man ska räkna på tidigare inkomster och inte på aktuell eller förväntad inkomst. I väntan på att beräkningsgrunden utreds sänks den sjukpenninggrundande inkomsten med tre procent.
- A-kassan. Karensdagarna i a-kassan ökas från fem till sju dagar. De som har deltidsjobb och ersättning från a-kassan för övrig tid ska från 1 januari bara kunna få ut totalt 75 hela ersättningsdagar. Det innebär att den som är halvtidsarbetslös maximalt får ut 150 halvdagar. Den som har barn under 18 år ska erbjudas sysselsättning på deltid inom jobb- och utvecklingsgarantin när ersättningsdagarna är slut. Regeringens argument för åtstramningen är att människor annars riskerar att fastna i deltidsarbetslöshet och att a-kassa betalas ut till personer som egentligen inte vill arbeta heltid.
- Kontroll. Flera reformer ska strama åt kontrollen av socialförsäkringen. Föräldrar som vårdar sjuka barn måste visa upp intyg från barnomsorgen att barnet inte varit där. I vår kommer ett förslag om att underlätta utbyte av sekretessbelagd information mellan olika myndigheter och mellan myndigheter och andra aktörer. En särskild lag med enhetliga regler för återkrav förbereds.
TCOs ordförande Sture Nordh säger i en kommentar till budgetförslaget att det är mycket oroande att regeringen fortsätter att spara pengar på arbetslösa samtidigt som det finns mer pengar än någonsin i statskassan.
– Att införa fler karensdagar och göra det svårare för deltidsarbetslösa att försörja sig handlar inte om arbetslinjen eller att det ska löna sig att arbeta. Det är inte uttryck för något annat än en djup misstro mot de människor som blir arbetslösa. Och när arbetslöshet blir ett allt större ekonomiskt hot för den enskilde, drabbas vi alla av att ekonomin och arbetsmarknaden fungerar sämre.
Sture Nordh kritiserar också förslaget att ingen långtidssjuk ska kunna få ut mer än 75-procentig ersättning oavsett privata eller kollektiva försäkringar och avtal.
– Regeringen inför i praktiken ett förbud mot kollektivavtal som förbättrar villkoren för långtidssjukskrivna. Detta är ett allvarligt ingrepp i parternas fria förhandlingsrätt och man kan fråga sig om några kompletterande avtal och försäkringar går säkra framöver.
STs ordförande Annette Carnhede instämmer i den kritiken. STs kommentarer om budgeten handlar i övrigt mest om de föreslagna omfattande nedskärningarna av statliga myndigheter. Läs mer i den länkade artikeln (länken ligger i övre högra hörnet).
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
