Fler kvinnor – utom på toppen
Fler kvinnor på högskolorna och en ökad medvetenhet har ökat andelen kvinnliga chefer. Men utvecklingen går ändå alltför långsamt, tycker Ing-Marie Nilsson, ordförande för ST inom universitet och högskolor.
Bara fyra av tio högskolor når upp till jämställdhetsmålet – minst 40 procent av vardera könet i ledningen. Det visar
ST Press sammanställning av ”det akademiska gubbväldet” (se nr 12/05).
Vid en liknande undersökning hösten 2002 var läget ännu sämre. Då nådde bara var fjärde högskola jämställdhetsmålet.
– Det är positivt att det skett en förbättring och att medvetenheten om frågan ökat. Ledarskapsfrågorna står på dagordningen vid många universitet och högskolor, säger Ing-Marie Nilsson.
En annan orsak till att andelen kvinnliga chefer ökar är att fler kvinnor söker sig till högskolan. 2004 var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Samma år var det första gången lika många kvinnor som män påbörjade en forskarutbildning.
– Men ju högre upp i hierarkin man kommer desto färre andel kvinnor finns det, påpekar Ing-Marie Nilsson.
Det kan bero på flera saker, menar hon.
– Villkoren i forskarmiljön kanske inte tilltalar kvinnor lika mycket. Kvinnorna har tagit klivet ut på arbetsmarknaden, men männen har inte i motsvarande grad tagit sitt ansvar för hem och familj.
Rekryteringsprocessen har också stor betydelse:
– Män väljer män. Men också kvinnor väljer män. Kvinnor i ledande positioner har helt enkelt inte samma kollegiala stöd som män. De blir ofta väldigt ensamma.
Ing-Marie Nilsson tycker det finns anledning att fundera över varför departementet inte engagerar sig i frågan.
– Vad menar de med att sätta upp jämställdhetsmål och vad händer när de inte uppfylls?
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.