Fler får rätt när anställning överklagas

TJÄNSTETILLSÄTTNING2010-04-13

Allt fler personer får rätt när de överklagar statliga tjänstetillsättningar. Det visar en granskning som ST Press gjort. Jenny Lundqvist är en av dem.

ST Press kartläggning omfattar alla överklaganden mellan 2000 och 2009. Statistiken omfattar hela statsförvaltningen utom universitet och högskolor, som omfattas av särskilda regler.

Fram till 2006 var det regeringen som prövade ärendena. Från 2000 till och med 2006 fick bara tre personer rätt i sina överklaganden.

2007 tog Överklagandenämnden för totalförsvaret över uppgiften. Det året fick 8 personer bifall. 2008 bytte nämnden namn till Statens överklagandenämnd. 16 personer fick det året rätt i sina överklaganden. 2009 ökade antalet bifall till nästan det dubbla, 29 personer.

Även om man tar med i beräkningen att det totala antalet överklaganden ökat, har andelen klagande som fått rätt ökat de tre senaste åren – från 6 procent 2007 till 12 procent 2009.

Uttalade krav uppfylls inte

Lotta Danin är föredragande på Statens överklagandenämnd. Hon kan inte svara på varför det blivit fler som får rätt.

– Men det vanligaste felet som beslutsmyndigheten gjort är att den som fått anställningen inte uppfyllt ett uttalat krav, vilket den som överklagat gjort.

Det gäller exempelvis flera fall som rör de jobbcoacher och arbetsförmedlare som Arbetsförmedlingen sökte förra året. När någon får bifall på sitt överklagande måste myndigheten anställa den personen i stället för den som först fick jobbet. Nämndens beslut går inte att överklaga. De myndigheter som fått bakläxa flest gånger under 2009 är Arbetsförmedlingen med sex fall och Kriminalvården med tre fall.

Allt fler överklagar

Det totala antalet överklaganden har ökat mycket kraftigt sedan Statens överklagandenämnd tog över handläggningen. Fram till 2007 pendlade de mellan 19 och 62 per år. 2009 överklagades 1 573 anställningar.

– En anledning är annonser där man sökt många personer samtidigt. Överklagas en sådan annons räknar vi ett överklagande per anställning även om det bara är en person som överklagar, säger Lotta Danin.

Det gäller främst Polisen som 2009 hade 1 145 överklaganden, varav majoriteten rörde anställningar som polisaspirant. Näst största antalet överklaganden, 110 anställningar, gällde Arbetsförmedlingen.

Lotta Danin är kritisk till att många arbetsgivare är otydliga i sina annonser. Om myndigheten uttrycker sig med orden »högskoleutbildning eller motsvarande«, är det svårt att veta vad som avses, säger hon.

– Bästa rådet till myndigheterna är att lägga ned tid på annonsen och vara mycket tydliga i de krav de ställer.

»Förtjänst och skicklighet«

Förutom vad som står i annonsen grundar nämnden sin bedömning på regeringsformen och lagen om offentlig anställning. Enligt regeringsformen ska förtjänst och skicklighet styra tjänstetillsättningen i staten. Skickligheten ska sättas främst. Det kan vara den utbildning och de personliga egenskaper som efterfrågas i annonsen. Bara vid lika skicklighet bör förtjänst, den vana personen fått vid tidigare statliga anställningar, fälla avgörandet.

Så många har fått rätt

År 2000: 0

År 2001: 0

År 2002: 2

År 2003: 1

År 2004: 0

År 2005: 0

År 2006: 0

År 2007: 8

År 2008: 16

År 2009: 29

Siffrorna visar antalet personer som överklagat ett anställningsbeslut i staten och fått rätt. 2000-2006 prövades ärendena av regeringen, därefter av en överklagandenämnd.

RESEARCH: PETER OLSHAGE

Så överklagar man ett anställningsbeslut

  • Överklagandet ska göras till den myndighet som fattat beslutet. Beslutet måste överklagas inom tre veckor från det datum det offentliggjorts.
  • Det ska framgå tydligt vilken myndighet och tjänstetillsättning överklagan gäller, och vad man anför till sin fördel gentemot den som fått tjänsten. 
  • Det vanligaste skälet till att ett överklagande bifalls är att den som fått tjänsten inte uppfyller kraven som de är formulerade i annonsen.
  • Ärendet avgörs av Statens överklagandenämnd. Nämnden består av ledamöter förordnade av regeringen, varav ordföranden och vice ordföranden ska ha domarerfarenhet. Dess beslut kan inte överklagas.
  • Det som är formulerat som ”skall” eller krav i annonsen måste uppfyllas av den som får tjänsten. Vanligaste skälet till att myndigheten får ändra på sitt anställningsbeslut är att den som fått tjänsten inte motsvarar kraven.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Kent (ej verifierad) lör, 04/17/2010 - 13:11
Intressant och belysande sammanställning!
Inlagt av Ben (ej verifierad) mån, 11/22/2010 - 12:54
Hur kompenseras dom som borde fått rätt tidigare?
Inlagt av Per Eisele (ej verifierad) fre, 07/01/2016 - 18:07
Vad händer om högskolan bara struntar i överklagan?

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA