Färre felaktiga utbetalningar upptäcktes förra året

STATSFÖRVALTNING2024-04-18

Det behövs fler insatser om riksdagens mål att minska felaktiga utbetalningar från välfärdsystemen ska nås, konstaterar Ekonomistyrningsverket, ESV, efter en analys av myndigheternas arbete. Under 2023 minskade antalet upptäckta felaktiga utbetalningar.

Det är bara en liten andel av de samlade felaktiga utbetalningarna från välfärdsystemen som upptäcks och krävs tillbaka, enligt ESVs rapport till regeringen. Under förra året vände utvecklingen nedåt efter positiva resultat under 2022.

Enligt ESV har myndigheternas åtgärder inte haft tillräcklig effekt på de felaktiga utbetalningarna. För att närma sig målet att minska felen behöver myndigheterna och regeringen förstärka insatserna, särskilt för ersättningar med stora fel, skriver ESV. Det handlar bland annat om att avsevärt öka antalet kontroller före och efter utbetalningarna.

”De indikatorer vi följer pekar inte på några tydliga framsteg i arbetet mot felaktiga utbetalningar under det senaste året. För flera ersättningar finns dock genomgripande förslag som bereds i Regeringskansliet som vi bedömer på sikt kommer att kunna ge tydliga effekter i form av minskade felaktiga utbetalningar”, kommenterar generaldirektör Clas Olsson ESVs rapport i ett pressmeddelande.

I samband med rapporten har ESV genomfört en attitydundersökning om allmänhetens inställning till felaktiga utbetalningar, som enligt myndigheten visar att allmänheten fortfarande ser allvarligt på olika typer av bidragsbrott. Men färre än varannan tror att de skulle bli upptäckta eller dömda om de fuskade med bidrag.

”Det är viktigt att bibehålla och stärka allmänhetens överlag negativa inställning till felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, eftersom välfärdssystemen i grunden bygger på en ömsesidig tillit mellan det offentliga Sverige och dess invånare. Men att såpass få tror att de blir upptäckta vid fusk visar att det finns mer att göra när det gäller både myndigheternas kontroller och kommunikation”, konstaterar Clas Olsson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA