Välfärdsbrott

Den som fuskar till sig bidrag från socialförsäkringssystemen ska kunna tvingas betala en sanktionsavgift och spärras av från nya bidrag. Det föreslår en statlig utredning i ett delbetänkande som lämnats till regeringen.

Med hjälp av artificiell intelligens, AI, skulle a-kassorna upptäcka fler felaktiga utbetalningar. Den slutsatsen drar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, efter en egen AI-baserad granskning.

Regeringen vill se över möjligheten att låta Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten göra registerkontroller vid rekrytering. ”Vi ser exempel på att den organiserade brottsligheten försöker infiltrera och påverka det offentliga Sverige för att få inflytande över beslut, komma över viktig information och pengar”, konstaterar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Från årsskiftet är alla arbetsgivare skyldiga att i den regelbundna arbetsgivardeklarationen informera Skatteverket om anställdas frånvaro på grund av vård av barn, vab. Syftet är att förhindra fusk och bidragsbrott.

Sju myndigheter har fått regeringens uppdrag att kartlägga omfattningen av felaktiga utbetalningar och vad felen beror på. ”Vi måste stoppa bidragsfusket som årligen uppgår till miljardbelopp”, kommenterar finansminister Elisabeth Svantesson, M, regeringsuppdraget.

Utbetalningsmyndigheten har i en första granskning lämnat 300 underrättelser till Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden om felaktiga utbetalningar och misstänkta bidragsbrott. ”Våra datamodeller har snabbt gett resultat och vi kan nu börja skicka underrättelser till de utbetalande myndigheterna”, berättar generaldirektör Per Eleblad.

Skatteverket har skalat upp antalet kontrollbesök inom folkbokföringen. Hittills i år har myndigheten gjort över 1 400 kontrollbesök, att jämföra med 940 under hela förra året. ”Besöken kan vara den sista pusselbiten som behövs för att få klarhet”, förklarar samordnaren Cajsa Toresten.

Det behövs fler insatser om riksdagens mål att minska felaktiga utbetalningar från välfärdsystemen ska nås, konstaterar Ekonomistyrningsverket, ESV, efter en analys av myndigheternas arbete. Under 2023 minskade antalet upptäckta felaktiga utbetalningar.

Centrala studiestödsnämnden, CSN, ska utveckla sitt samarbete med Polisen och Åklagarmyndigheten för att fler misstänkta bidragsbrott ska klaras upp. Det är en av de åtgärder myndigheten redovisar till regeringen i en ny rapport.

Regeringen föreslår en ny lag som ska ge myndigheter samt kommuner och a-kassor möjlighet att dela mer information med varandra. Syftet är att bekämpa arbetslivskriminalitet och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Regeringen skärper kraven på Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, att motarbeta felaktiga utbetalningar. Även Svenska ESF-rådet ska stärka arbetet mot felaktiga utbetalningar.

Samhällets kontroll av subventionerade anställningar är inte effektiv, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. ”Här behöver regeringen och Arbetsförmedlingen vidta åtgärder”, kommenterar riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner granskningen.

Regeringen vill ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ökade möjligheter att utbyta digital information med andra myndigheter. Syftet är att förbättra förutsättningarna att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

Regeringen vill öka möjligheterna för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att utbyta information med andra myndigheter. Det framgår av en lagrådsremiss. Enligt regeringen har dataskyddsregleringen inte följt med utvecklingen.

En särskild utredare föreslår att flera myndigheter ska få ett tydligare ansvar att förebygga välfärdsbrott. ”Angreppen på välfärdssystemen från den organiserade brottsligheten är ett av de allvarligaste hoten mot samhället”, framhåller äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, M, i ett pressmeddelande.