EU-direktiv ska ge större insyn i lönesättning
Anställda och arbetssökande ska få större insyn i lönesättningen på svenska arbetsplatser, tack vare ett EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Bland annat ska anställda få rätt att ta del av snittlönen för kollegor med lika eller likvärdigt arbete. Med de nya reglerna kommer lönekartläggningarna att få större betydelse, tror utredaren Jonas Malmberg.
Syftet med EUs direktiv om lönetransparens är att främja jämställda löner. EU-kommissionen har sedan 2014 uppmanat medlemsländerna att öppna lönesättningen på arbetsplatserna för insyn, och ett direktiv antogs förra året. Det ska vara infört i alla medlemsländer senast i juni 2026.
Nyligen presenterades en utredning om hur direktivet ska genomföras i svensk lag. Utredaren, justitierådet Jonas Malmberg, föreslår att information till arbetssökande, anställda och fackliga organisationer ska bygga på de lönekartläggningar som arbetsgivare i Sverige är skyldiga att göra.
– Genom direktivet får arbetsgivarna incitament att göra noggranna lönekartläggningar, säger han till Publikt.
En anställd ska enligt direktivet kunna begära – på egen hand eller genom ett fackligt ombud – att få se snittlönen för kollegor med lika eller likvärdigt arbete, uppdelat på män och kvinnor. Den rätten finns inte i Sverige i dag, även om enskilda offentliganställdas löner går att begära ut med stöd av offentlighetsprincipen.
Den föreslagna lagen förbjuder avtal som innebär att en anställd inte får berätta för andra om sin lön.
Direktivet innehåller också krav på arbetsgivarna att informera arbetssökande om ingångslöner eller intervall för ingångslöner på arbetsplatsen. Det ska göras utan att den sökande begär det, exempelvis i platsannonsen eller under anställningsintervjun. Arbetsgivare får inte fråga sökande om deras nuvarande eller tidigare lön.
Direktivet ger även fackliga organisationer utökade rättigheter. De ska samverka med arbetsgivarna vid utformningen av kriterier för arbetsvärdering och kriterier för vad som kan motivera löneskillnader. I Jonas Malmbergs utredning föreslås även att facken ska få göra anmälningar till Nämnden mot diskriminering utan att invänta ett ställningstagande från Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Utredaren Jonas Malmberg konstaterar att lönestatistik och kunskap om lönesättningen ”alltid har varit en intresse- och maktfråga”:
– Det är en konfliktyta på arbetsmarknaden, där den som har bäst kunskap om lönesättningen har ett visst övertag i förhandlingar. Direktivet syftar till att öka insynen i lönesättningen, och utgår från att just brist på insyn är en viktig faktor bakom osakliga löneskillnader, säger han.
Ett annat förslag som ska öka insynen i lönesättningen är att DO ska offentliggöra uppgifter om de totala löneskillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsplatser med minst 100 anställda. Arbetsgivarna blir skyldiga att rapportera in underlaget, som även ska skickas vidare av DO till EU-kommissionen.
Större arbetsgivare ska dessutom informera DO om löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Om skillnaden är större än fem procent ska arbetsgivaren antingen visa att skillnaden är sakligt motiverad eller redogöra för planerade åtgärder för att minska den.
Utredningen föreslår också att dagens lönekartläggningar ska utvidgas. De ska inte bara undersöka löneskillnader mellan kvinnor och män, utan även följa upp löneutvecklingen för anställda som tar föräldraledigt. Bakgrunden är att kvinnor tar ut mer föräldraledighet än män, och att det riskerar att hämma deras löneutveckling.
– Kvinnor som grupp gör det klokare livsvalet att satsa på omhändertagandet av nästa generation, och det märks i lönekuvertet, säger Jonas Malmberg.
Arbetsgivare som inte följer de nya reglerna ska kunna åläggas sanktionsavgift eller skadestånd.
De fackliga centralorganisationerna har medverkat i en referensgrupp till utredningen. TCO-juristen Jens Lidén, en av de fackliga företrädarna, säger att direktivets syfte är gott och att utredningen på ett övergripande plan har hanterat uppdraget väl.
– Vår vision är att syftet, att förstärka tillämpningen av principen om lika lön, ska få ett genomslag, säger han.
Samtidigt är förslaget komplext och innehåller detaljerade regler som i vissa fall kan vara svåra att genomföra, anser han. Exakt vad som kan vara problematiskt vill han inte uttala sig om ännu.
– Vi kommer att ha en gedigen process när vi går igenom förslaget. En fråga som är central för de fackliga organisationerna är att vi kan värna den svenska lönebildningsmodellen som parterna råder över. Och vår förhoppning är att vi kan det.
Redan i dag finns regler om samverkan mellan parterna i arbetet med lönekartläggningar, konstaterar han.
– Men i praktiken finns ganska stora brister, efterlevnaden fungerar inte alltid så bra. En viktig fråga är hur man kan förbättra efterlevnaden.
Jobbsökarsajten Jobbland har gjort en opinionsundersökning om direktivet och utredningens förslag. Flertalet av de 2 700 svarande vill att lönenivåer ska anges i jobbannonser. Men de svarande är mer tveksamma till att kollegor och andra får veta var de själva har i lön. Uppemot hälften uppger att de inte vill att allas löner ska vara allmänt känd information på arbetsplatsen.
”I takt med att transparenta löner blir alltmer vanliga, kommer även denna inställning sannolikt att förändras”, kommenterar Jobblands vd Anita Rae undersökningens resultat i ett pressmeddelande.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
