Domstolsverket vill ha ökade anslag för rättsliga biträden
I sitt budgetunderlag för de kommande åren bedömer Sveriges Domstolar att antalet brottmål kommer att öka och begär därför högre förvaltningsanslag. Men den största delen av den anslagsökning som myndigheten bedömer behövs avser medel till rättsliga biträden.
Domstolsverkets bedömning är att antalet brottmål kommer att fortsätta att öka under den kommande perioden. Sammantaget kommer måltillströmningen att öka med cirka fem procent 2023-2025, enligt myndighetens prognoser. Snabba avgöranden är av central betydelse för människor, eftersom det är påfrestande att leva i ovisshet, konstaterar myndigheten. Om rättssystemet upplevs som effektivt och rättssäkert stärker det människors förtroende för det.
Myndigheten begär att förvaltningsanslaget höjs med 115 miljoner kronor från 2025, och en uppskrivning av ramen för utlänningsmål med 40 miljoner kronor per år.
Myndigheten lyfter också fram att kompetensförsörjningen kommer att vara en stor utmaning framöver, med särskilda förutsättningar som också påverkar möjligheterna att säkra rätt kompetens. Domstolsverket arbetar med möjligheten att inrätta av en ny ordinarie domarbefattning. Syftet är att renodla domarrollen och förbättra möjligheterna att rekrytera domare i hela landet. En annan strategiskt viktig fråga är att se över möjligheterna att behålla fler av de assessorer man utbildar inom verksamheten, skriver myndigheten.
”För att domstolarna ska kunna fullgöra sin för demokratin grundläggande uppgift, måste medelstilldelningen fortsatt präglas av långsiktighet”, kommenterar generaldirektör Thomas Rolén budgetunderlaget i ett pressmeddelande.
I budgetunderlaget för de kommande åren begär myndigheten också ytterligare medel än vad som tidigare begärts för att klara utgifterna till rättsliga biträden. Redan nästa år behöver myndigheten en förstärkning med drygt 1,7 miljarder kronor för att klara de ökande kostnaderna för de externa aktörerna. Totalt vill myndigheten se en uppskrivning av anslaget under perioden 2023 till 2025 med närmare 2,2 miljarder kronor.
Offentliga försvarare står för den största andelen och ökningen av kostnaderna för rättsliga biträden. Men också kostnaderna för tolkar och översättare samt målsägandebiträden ökar jämfört med tidigare perioder. Domstolsverket vill se en mer långsiktig finansiering av anslaget:
”En hantering där behov inte bara tillgodoses år för år ger Sveriges Domstolar och finansieringen av rättsliga biträden mer stabila planeringsförutsättningar. Stabiliteten är sig en grundbult i människors tilltro till rättsväsendet”, skriver myndigheten i budgetunderlaget.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
