Dömda kan själva bli övervakare
Kriminalvårdens system med biträdande övervakare ifrågasätts i en rapport från analysföretaget Acta Publica. Enligt rapporten är mer än var femte biträdande övervakare själv tidigare straffad.
Funktionen biträdande övervakare benämndes fram till 2019 lekmannaövervakare. Den biträdande övervakaren ska enligt Kriminalvården vara en människa ute i samhället som engagerar sig frivilligt för att vara en förebild och ett stöd för en dömd person. En biträdande övervakare är ett komplement till frivårdens personal.
Acta Publicas rapport bygger på en granskning av 15 420 biträdande övervakare som under den senaste tioårsperioden haft mer än 43 000 klienter. Enligt rapporten är drygt var femte biträdande övervakare själv straffad och minst 17 av dem har begått brott tillsammans med sina klienter. Ett hundratal av de biträdande övervakarna är enligt Acta Publica knutna till organiserad brottslighet, och minst 20 är kopplade till vit makt-miljö, radikal islamism eller vänsterextrema rörelser. 130 är någon gång straffade för brott som tydligt bryter mot Kriminalvårdens principer att övervakaren inte ska utöva våld, tvång eller hot.
Ungefär 200 biträdande övervakare har blivit straffade för narkotikabrott efter datumet de har tillsatts. 99 klienter bor på samma adress som sin nuvarande eller tidigare biträdande övervakare, vid en koll i mars 2021.
Enligt Acta Publica planerar Kriminalvården att kraftigt bygga ut systemet med biträdande övervakare. Målet är att 60 procent av alla som döms till skyddstillsyn ska få en biträdande övervakare år 2023. I dag är andelen 13-14 procent.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.