Distansarbete kan både gynna och hota jämställdheten

DISTANSARBETE2025-03-13

Distansarbete påverkar jämställdheten på arbetsmarknaden både positivt och negativt, enligt en ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

Mynak har på regeringens uppdrag undersökt hur det ökade distansarbetet efter covid-19-pandemin påverkar jämställdheten på arbetsmarknaden.

Under pandemin ökade andelen anställda som arbetade hemifrån markant, en utveckling som till stor del har fortsatt. Enligt Mynaks rapport arbetade 45 procent av kvinnorna och 42 procent av männen på distans förra året, att jämföra med 28 procent av kvinnorna och 29 procent av männen 2016.

Det är fler kvinnor än män som har ökat sin faktiska arbetstid genom att arbeta på distans, skriver Mynak i rapporten.

Mynak konstaterar att distansarbete kan främja jämställdhet genom att ge vissa grupper av kvinnor större möjlighet att delta på arbetsmarknaden, även om de oftast tar ansvar för det obetalda omsorgsarbetet på plats i hemmet. Distansarbetet kan också ge dessa grupper större möjligheter att få jobb som matchar deras kompetens. Det skulle i sin tur kunna minska inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män, enligt Mynak.

Men att kvinnor tar större ansvar för obetalt omsorgsarbete när de arbetar hemifrån riskerar enligt Mynak samtidigt att förstärka de traditionella könsrollerna och skapa nya hinder för karriärutveckling. Enligt aktuell forskning tycks kvinnor som arbetar på distans i större utsträckning än män även sköta hushållssysslor i pauser under lönearbetet, vilket innebär längre arbetsdagar och mindre tid för återhämtning. Utan tydliga regler och förändrade normer kan distansarbete bli ett sätt att flytta ännu mer omsorgsansvar till kvinnor, vilket i längden kan påverka löneutvecklingen negativt, noterar Mynak.

”Även om distansarbete verkar bidra till en ökning av arbetstiden för kvinnor visar våra analyser att det är många andra faktorer som påverkar kvinnors totala arbetstid”, kommenterar analytikern Johan Stenmark Mynaks slutsatser i en text på myndighetens sajt.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA