Diskriminering av afrosvenskar i Sverige
Afrosvenskar är diskriminerade på svenska arbetsmarknad. De har väsentligt lägre bruttolön och disponibel inkomst än den övriga svenska befolkningen, visar en rapport från Länsstyrelsen i Stockholm.
Afrosvenskar är överrepresenterade i lågstatusyrken. Bland de afrosvenskar som läser vidare efter gymnasiet och avslutar en treårig eftergymnasial utbildning ökar antalet dagar i arbetslöshet, till skillnad från resten av befolkningen där arbetslösheten sjunker med högre utbildningsnivå. Det visar en ny studie som Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet har gjort på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län.
”Resultaten är anmärkningsvärda. Undersökningen visar att antisvart rasism och diskriminering strukturerar villkoren på svensk arbetsmarknad”, kommenterar professor Irene Molina i ett pressmeddelande, som gjort studien tillsammans med professorskollegan Mattias Gardell vid samma institution.
Resultaten från studien visar på stora skillnader mellan afrosvenskar och den övriga befolkningen inom alla undersökta områden; arbetslöshet, bruttolön, disponibel inkomst, tillgång till låg- och högstatusyrken samt möjlighet att göra karriär och uppnå chefspositioner i förhållande till utbildningsnivå.
Enligt studien behöver en afrosvensk ha forskarutbildning för att komma upp i samma disponibla inkomst som övrig befolkning med treårig eftergymnasial utbildning. En afrosvensk med chefsjobb har bara tre fjärdedelar av den lön som en chef från den övriga befolkningen med motsvarande utbildningsnivå har.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.