”Det är inte säkert att vi kommer fram till exakt samma sak som då”

LÄNSSTYRELSERNA2024-09-06

Riksrevisionen meddelade i förra veckan att myndigheten granskar Anna Kinberg Batras utköp av länsöverdirektören Åsa Ryding. En liknande granskning 2015 landade i att landshövdingen Margareta Pålsson inte gjort fel när hon köpte ut en länsöverdirektör. Men bedömningen kan bli annorlunda den här gången, säger Riksrevisionens enhetschef Stefan Gollbo till Publikt.

I våras köptes länsöverdirektören Åsa Ryding ut från Länsstyrelsen i Stockholms län. Hon fick omkring 2,2 miljoner kronor för att lämna tjänsten hon haft sedan 2021 och myndigheten där hon arbetat 15 år.

I förra veckan meddelade Riksrevisionen att myndigheten kommer att granska landshövdingen Anna Kinberg Batras hantering av utköpet, samt undersöka om hon haft mandat att fatta beslut om det.

Stefan Gollbo, enhetschef på Riksrevisionen, förklarar bakgrunden till att myndigheten nu tittar närmare på utköpet:

– En länsöverdirektör tillsätts normalt av regeringen, därmed är det också normalt regeringen som fattar beslut om att anställningen upphör. I det här fallet är det oklart hur länsstyrelsen har hanterat frågan.

Kan regeringen överlåta beslutsrätten till en länsstyrelse?

– Det blir en rättslig bedömning och någonting vi får titta på: hur kan regeringen respektive länsstyrelsen agera? Det har vi inget svar på nu, men det är en fråga som vi är intresserade av.

Vet du om det funnits några kontakter mellan länsstyrelsen och regeringen?

– Det är något vi kommer att undersöka. Men det vet jag inte i dag.

Det finns ett tidigare fall som Riksrevisionen granskade 2015 där den dåvarande landshövdingen i Skåne Margareta Pålsson köpte ut myndighetens länsöverdirektör. Även då handlade det om en summa på cirka 2 miljoner kronor.

Riksrevisionen kritiserade först utköpet, men tog sedan kort därefter tillbaka kritiken och konstaterade att länsstyrelsen hade behörighet att fatta beslutet. Men Stefan Gollbo vill inte gå in på några detaljer kring det ärendet.

– Det var länge sedan. Jag har bara ögnat det ärendet och inte riktigt sett hur det föll ut, så jag kan inte kommentera det. Det är också så att det har gått några år, och nu kommer vi göra en ny rättslig bedömning. Det är inte säkert att vi kommer fram till exakt samma sak som då.

Varför kan det bli en annan bedömning?

– Även om det är två till synes likadana händelser skiljer sig nästan alltid detaljerna åt, och det kan bli avgörande. Så det måste man titta på ordentligt innan man kommer fram till vilken bedömning som gäller nu, säger Stefan Gollbo.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA