Depression var arbetsskada

DOM2007-10-15

En försäljningschef som arbetat extremt mycket övertid fick en depression och var sjukskriven i nästan tre år. Sjukdomen var enligt kammarrätten en arbetsskada, trots att mannen arbetade över ”frivilligt”.

Den i dag 61-årige mannen arbetade under åren 1996-1999 som försäljningschef och VDs högra hand på ett charkuteri med ett tjugotal anställda. Företaget hade ekonomiska problem och svårt att klara leveranserna.

Av lojalitet tog försäljningschefen sig an arbetsuppgifter utöver sitt ordinarie uppdrag. Enligt företagets dåvarande VD arbetade mannen tolv timmar per dag sju dagar i veckan – övertiden var obetald – och hade inte möjlighet att ta ut vare sig kompledigt eller vanlig semester.

Han kollapsade i april 1999 och var sedan sjukskriven för utmattningsdepression i nära tre år. Själv ansåg han att sjukdomen orsakats av arbetet och begärde ersättning från arbetsskadeförsäkringen, men både Försäkringskassan och länsrätten sa nej.

Försäkringskassan påpekade att mannen tagit på sig extra arbetsuppgifter på eget initiativ, och de får då enligt kassan inte räknas som skadliga faktorer. Ett annat skäl var att enbart hög arbetsbelastning enligt det medicinska kunskapsläget inte orsakar ”varaktig psykisk sjukdom”.

Länsrätten tyckte dock att hela arbetsbelastningen måste räknas in, eftersom arbetsgivaren inte motsatte sig extraarbetet, som också låg i arbetsgivarens intresse. Men den extrema arbetsbördan hade inte varat under så lång tid att det skulle vara starkt sannolikt att den orsakat sjukdomen, ansåg domstolen.

Men kammarrätten ändrade länsrättens utslag. Enligt kammarrätten är det i hög grad sannolikt att försäljningschefen blev sjuk på grund av arbetsbelastningen, en mycket oklar arbetsbeskrivning samt ett stort ansvar utan motsvarande befogenheter.

Mannen arbetar nu som skolvärd. Enligt ett psykiatriskt utlåtande till länsrätten kommer han antagligen inte att kunna gå tillbaka till sitt gamla yrke. ”Det lilla som krävs av honom som skolvärd får betraktas som en mycket liten restarbetsförmåga eller som närmast terapi för att ge honom en känsla av meningsfullhet”, sägs det i utlåtandet.

– Nu finns ett antal avgöranden i kammarrätten som visar att Försäkringskassans syn inte håller. De ställer för höga krav för att godkänna utmattningsdepression som arbetsskada, kommenterar mannens juridiska ombud, Ulf Lejonklou på LO-TCO Rättsskydd.

Domen gör klart att även ”frivilligt” extraarbete, som ansvarskännande personer ibland tar på sig, ska kunna räknas in i arbetsbördan vid bedömningen av arbetsskador, framhåller Ulf Lejonklou.

– Därför är det väldigt viktigt att den enskilde har dokumentation om hur mycket hon eller han har arbetat. Det kan vara ett problem för människor som enligt avtal inte har övertidsersättning.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA