De ger nya avtalet godkänt
Ett godkänt avtal, som är ganska bra på vissa punkter. Men facket måste bevaka att alla får lönelyft även utan individgaranti. Så summerar tre ST-medlemmar på Läkemedelsverket sin bild av det nya avtalet för myndigheter och affärsverk.
Som ST Press rapporterade i förra numret fick ST-medlemmarna på arbetsplatser inom Arbetsgivarverkets område 14 oktober ett nytt, tvåårigt löneavtal. Avtalet ger 3,6 procent på två år om de lokala parterna inte kommer överens, men enskilda anställda är inte garanterade något lönelyft.
ST Press besökte Läkemedelsverket i Uppsala för att höra hur avtalet uppfattas där.
– Det var jätteviktigt att få ett avtal med siffror. Vad ska vi annars sätta emot? säger Kerstin Sjöqvist, som är assistent på laboratoriet.
Nöjda med nivån
Hon och kollegorna Tobias Andersson och Birgit Hakkarainen uppfattar också nivån som hygglig. Staten konkurrerar ju inte med löner, konstaterar Tobias Andersson, så ett avtal i nivå med eller något över den övriga arbetsmarknaden får bedömas som ganska bra. Det förlängda sjuklönetillägget är också en god sak för långtidssjuka, som är i en utsatt situation, tycker de.
Men att ST denna gång fick backa på individgarantin –
garanterad löneökning åt alla – är en förlust, anser de. Redan tidigare har en del anställda på verket haft svårt att få upp sina löner.
– Om man till exempel varit sjukskriven länge har det verkligen blivit miniminivåer, säger Tobias Andersson.
– Och får man bara en hundralapp kan det kännas som en bestraffning, säger Kerstin Sjöqvist. Det finns en risk att det blir ännu svårare nu. Detta ställer verkligen krav på de lokala facken.
Svårt få upp lönen själv
Å andra sidan fick Arbetsgivarverket inte igenom att huvudmodellen för löneförhandlingar ska vara lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. Det vill ledningen införa på Läkemedelsverket, men ST-avdelningen har inte gått med på det. Man har lönesamtal, men förhandlingarna sköts av fackets lönedelegation. Det är en bra ordning, tycker Birgit Hakkarainen. Hon är relativt nyanställd som specialist på laboratoriet och har försökt att få upp sin lön på egen hand.
– Det fungerade inget vidare. Så det känns bra att tillhöra en fackförening som kan tillgodose mina behov, att det inte bara hänger på mig.
Lönedelegation har överblick
Den uppfattningen delar de flesta ST-medlemmar på Läkemedelsverket, tror Kerstin Sjöqvist.
– Och en lönedelegation kan jämföra lönerna på olika avdelningar och få en helt annan överblick än vad den enskilde individen kan. Det är lite av poängen med kollektiva förhandlingar.
Fem röster om avtalet
Lars-Göran Olsson, arbetsförmedlare, Edsbyn
– Den förlängda sjuklönen är kanon. Det är mycket pengar vi pratar om för den enskilde när man får sjuklön i 365 dagar i stället för 90. Man vet aldrig när man själv blir drabbad.
Och 3,6 procent överlag är ju golvet, inte taket. Det gäller att få bra resultat i de lokala förhandlingarna. Utifrån ett tvåårsavtal är det acceptabelt. Man får ju ändå vara realist – de stora på privata sidan fick ju inte mer än vi. Personligen tycker jag att det hade varit bra med en individgaranti, för det kan ju bli nollor nu. Det gäller att vi lokalt ser till att alla får någonting.
Jan Henriksson, utredare, Boverket, Karlskrona
– Jag tycker att det är bra att ST har förhandlat fram ett tidsbestämt avtal och ett oenighetsutrymme. Det är en bas för de lokala förhandlingarna. Och det förlängda sjuklönetillägget har en väldigt stor betydelse för de långtidssjuka. Det är också positivt att de lokalt fackligt aktiva uppmärksammas, det kan stimulera fler att vara aktiva. Slopandet av individgarantin känner jag en osäkerhet inför, men jag tror ändå att den åtgärdsplan som ska till om man får låg eller ingen löneökning innebär att det inte blir »fritt fall«. Men synd att ST inte fick igenom att restid ska räknas som arbetstid. Här reser många väldigt mycket, och vi har inte fått gehör lokalt för detta.
Chatrine Södergren, beslagshandläggare, Polisen, Gävle
– Det första som slog mig var att det blir mycket bättre för dem som är sjukskrivna. Men det är nog det enda jag tyckte var bra. Det finns ingen individgaranti. Det är synd för den som inte får något ut av löneökningen – det blir ju inte billigare att leva. Nivån är väl relativt bra för ett tvåårsavtal. Men vi civilanställda hos Polisen har låga löner. Även om vi jobbar på samma avdelning med samma jobb som poliser så får vi mindre betalt.
Torbjörn Olsson, ekonom, Malmö högskola
– Det känns ok – inget väldigt positivt eller negativt. Det är viktigt med siffror, annars har man inget att gå på. Löneökningen låter ju låg, men det var förväntat och acceptabelt i förhållande till andra avtal. Det intressanta är reallönerna. En liten förlust är att individgarantin försvann. Det är bra att lönesättande samtal inte blir huvudmodell, då tappar man fackets roll. Här har vi lönesamtal, men sedan sitter facket som förhandlare.
Peter Rehnman, handläggare, Försäkringskassan, Bollnäs
– Det blev en ganska bra nivå, jämfört med arbetsmarknaden i övrigt. Det finns andra som har fått mindre. Det är ju
inga enorma procentsatser, men det hade väl ingen räknat med. Eftersom det inte blev någon individgaranti kan det bli snedsitsar efter lokala förhandlingar. Det måste bli individuella åtgärdsplaner för dem som inte får sin del. ST ska hålla fast vid att det inte bara är de starka som kan snacka till sig högre lön. Jag vill inte ha Sacos modell med lönesättande samtal.
Det är bra att sjuklönen förlängs från 90 dagar till 365.
Det gör stor skillnad och många som drabbas har glädje av det.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
