Regeringen föreslår mer pengar till civilt försvar och flyktingmottagande
Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och det växande antalet flyktingar från Ukraina präglar regeringens förslag till vårändringsbudget, som presenterades av finansminister Mikael Damberg, S. Den innehåller bland annat extra anslag till MSB och mer pengar till Migrationsverket för stigande boendekostnader.
I dag överlämnade regeringen den ekonomiska vårpropositionen och sitt förslag till vårändringsbudget för 2022 till riksdagen. Budgetförslaget, som till stora delar har påverkats av kriget i Ukraina, innehåller sammanlagt förslag för 31,4 miljarder kronor redan i år.
En stor post, 10,3 miljarder kronor, är kostnader för flyktingmottagandet som föreslås finansieras med medel från årets biståndsbudget. Pengarna ska framför allt gå till ersättningar till kommuner, regioner och Migrationsverkets boenden.
Regeringen konstaterar att kapaciteten i det svenska mottagningssystemet har utökats på kort tid och det är mot den bakgrunden som man föreslår kraftigt ökade medel för att hantera flyktingsituationen.
STs avdelningsordförande inom Migrationsverket Susanne Norblad understryker att det svårt att bedöma hur stora kostnader myndigheten står inför i år. Utöver det huvudscenario som regeringen hänvisar till i vårändringsbudgeten, där 76 000 personer från Ukraina beräknas söka skydd i Sverige i år, har Migrationsverket också presenterat ett scenario där 212 000 personer anländer i år. Om det senare inträffar kan myndigheten behöva ytterligare resurser, anser Susanne Norblad.
– Läget är svårbedömt, men klart är att vi kommer att behöva utöka vår verksamhet på flera orter i landet, där det inte bara behövs boenden utan också administrativa lokaler och personal. Nu anställs de flesta på visstid och jag får många frågor om hur framtiden ser ut inom myndigheten. Det råder en osäkerhet som kan göra det svårt både att rekrytera och behålla personal, säger hon.
I stället för att utöka arbetstiden för befintlig personal och tillfälligt anställa nya medarbetare under Ukrainakrisen hade Susanne Norblad gärna sett att myndigheten gavs utrymme att planera för en mer långsiktig personalpolitik.
– Jag anser att man gjorde för snabba neddragningar efter flyktingkrisen 2015. Nu önskar jag att regeringen kunde ge oss tillräckliga resurser för en högre grad av hållbarhet som möjliggör att vi kan behålla dem som anställs under en längre tid. Den operativa personalen och kompetensen behövs och kan användas även till andra ärendeslag, säger hon.
En annan stor post i vårändringsbudgeten är en förstärkning av det civila försvaret. Totalt föreslås 800 miljoner kronor avsättas till detta, eftersom det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde bedöms ha försämrats drastiskt.
Bland annat vill regeringen att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska få ytterligare 130 miljoner kronor i år. Dessa medel ska bland annat gå till en förstärkning av arbetet med informations- och cybersäkerhet. Regeringen vill också att MSB gör kommunikationsinsatser för att förbättra beredskapen hos allmänheten.
Länsstyrelserna föreslås få ett utökat anslag med 76,5 miljoner kronor för arbetet med det civila försvaret, och Myndigheten för psykologiskt försvar föreslås få tio miljoner kronor mer i år för att höja allmänhetens förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan.
Regeringen anser även att strålskyddsberedskapen behöver förstärkas och föreslår därför att Strålsäkerhetsmyndigheten får tolv miljoner kronor mer i år. Totalförsvarets forskningsinstitut föreslås få tre miljoner kronor mer.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen gör också att regeringen vill utöka anslaget till Säkerhetspolisen med 20 miljoner kronor i år för att myndigheten ska klara att möta en mer komplex hotbild och säkerställa en fortsatt hög operativ förmåga.
I sitt förslag till vårändringsbudget slår regeringen även fast att det krävs en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Enligt regeringen kommer förändringen att leda till att flera myndigheter får nya uppgifter. I budgetförslaget är det i många fall relativt små summor som föreslås skjutas till myndigheterna med anledning av detta. Bland annat föreslås en miljon kronor vardera till Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen. Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Statens energimyndighet föreslås få två miljoner kronor mer vardera av samma anledning.
Drygt fyra miljarder kronor föreslås gå till ett nytt garantitillägg till pensionärer med de lägsta inkomsterna. Handläggningen av och it-stödet för detta tillägg väntas leda till ökade kostnader för Pensionsmyndigheten, som därför föreslås få en höjning av anslaget med 165 miljoner kronor i år.
Den 15 juni väntar en omröstning i riksdagen om vårändringsbudgeten. Vid höstens budgetomröstning lade Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna fram ett gemensamt budgetförslag som samlade fler röster än regeringens förslag.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
