Besparingar och skattesänkning i nya statsbudgeten
Skattesänkningar, lägre arbetsgivaravgifter och sänkta ersättningsnivåer vid sjukdom och arbetslöshet ska minska arbetslösheten, enligt regeringens budgetförslag. Men flera tusen statliga jobb försvinner när myndigheter läggs ned eller bantas.
Den nya regeringen vill ha färre statliga myndigheter. Hela myndighetsområdet ska ses över för att »fokusera på statens kärnuppgifter«. Avvecklingen påbörjas nästa år, då Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten läggs ned. Sammanlagt berörs cirka 600 anställda, varav nära 400 på Arbetslivsinstitutet.
Det blir också stora neddragningar på Arbetsmiljöverket och Ams. Sänkta anslag väntas beröra nära en tredjedel av Arbetsmiljöverkets personal. Budgeten för det omorganiserade Ams (se artikel nedan) innebär att tio procent av de anställda måste bort.
Sammanlagt riskerar uppemot 2000 statligt anställda att förlora sina jobb.
Inga nya plusjobb får heller tillsättas i den offentliga sektorn, och de subventionerade så kallade nystartjobben som introduceras gäller bara arbeten
i näringslivet och i offentlig
affärsverksamhet.
Här satsar regeringen
Statliga tillväxtområden finns dock: rättsväsendet – framför allt polisen och kriminalvården – och högskolan. Högskolans grundutbildning ska visserligen inte längre byggas ut, men regeringen satsar resurser på kvalitet och förstärkt forskning.
Enligt STs ordförande Annette Carnhede kommer nedläggningar och nedskärningar att sätta hård press på det statliga trygghetssystemet, som inte är anpassat för så stora strukturförändringar.
–Därför kräver vi att särskilda omställningsmedel reserveras på samma sätt som vid omlokalisering av myndigheter, säger Annette Carnhede.
Sänkt a-kassa
Den fackliga kritiken mot den borgerliga alliansens program har annars till stor del riktats mot förslagen som gäller a-kassan: sänkta ersättningsnivåer, höjda avgifter och slopad avdragsrätt för fack- och a-kasseavgiften.
Det förslag som presenteras i budgetpropositionen gäller enbart a-kasseersättningen. Den ska vara högst 680 kronor per dag mot tidigare 730 kronor. De 200 första dagarna ligger ersättningen på 80 procent av tidigare inkomst, sedan sänks den till 70 procent. Efter 300 dagar flyttas den arbetslöse över till en »jobb- och utvecklingsgaranti« där ersättningsnivån ligger på 65 procent av tidigare inkomst.
»Förfärliga planer«
–Planerna för a-kassan är förfärliga, det kommer att bli omöjligt för människor att leva på de sänkta nivåer som föreslås, kommenterar Annette Carnhede.
I nästa steg höjs medlemsavgiften till a-kassan. Staten ska därmed minska utgifterna med tio miljarder kronor, en besparing som används till skattesänkningar. Avgiftshöjningen blir högst i a-kassor med många arbetslösa medlemmar, men ökningen för den enskilde blir max 300 kronor i månaden, lovar regeringen.
Regeringen hoppas också kunna uppnå stora besparingar, två miljarder kronor, genom hårdare kontroll av utbetalningar från a-kassan och sjukförsäkringen. Både Försäkringskassan och Ams får behålla de extra resurser som den förra regeringen satte in för fuskkontroller under 2006 och 2007.
Fusk på skatteområdet kommer enligt regeringen att minska genom skattelättnader för branscher där svartjobb är vanligt: avdrag för hushållstjänster införs nästa år, och året därpå hoppas man kunna sänka de sociala avgifterna för vissa tjänstesektorer.
I flera partiledarintervjuer i ST Press före valet utlovade borgerliga partier hårdare tag mot ojämställda löner i staten. I budgetpropositionen föreslås nu som ett nytt mål för den statliga arbetsgivarpolitiken att arbetsgivarna ska minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.
Arbetet för att minska löneskillnaderna blir en viktig fråga i regeringens dialog med myndighetscheferna, heter det, och Arbetsgivarverket får i uppdrag att utveckla bättre verktyg i arbetet och bättre instrument för uppföljning.
–Det är välkommet, säger Annette Carnhede. Arbetsgivarverket har sagt åt oss att vi varit försåtliga när vi hävdat att lönerna i staten inte är jämställda.
Den statliga utnämningspolitiken ändras omgående genom att kravprofiler inför rekrytering av höga chefer i staten blir offentliga.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
