Jättehöjning av a-kasseavgiften till nyår
Medlemsavgiften till STs a-kassa kommer att behöva höjas från 84 till 307 kronor i månaden vid årsskiftet, som en följd av regeringens förslag. Även deltidsarbetslösa får betala full avgift, enligt lagförslaget.
A-kassor och fackförbund analyserar nu det förslag om höjda egenavgifter som gått ut på rekordkort remiss – knappa sju dagar. A-kassornas samorganisation har beräknat hur mycket medlemsavgifterna ökar i respektive kassa (se länk till höger ovan).
Enligt kalkylen kommer vissa kassor att behöva öka avgiften med mer än det ”tak” på 300 kronor som regeringen talade om i valrörelsen. En anledning är att det utjämningssystem som hittills funnits mellan olika a-kassor tas bort. Små a-kassor och kassor med hög arbetslöshet som tidigare fått utjämningsbidrag måste därför höja avgiften över ”taket”.
Den högsta avgiften kommer att drabba a-kassan för fiskare; den ökar från 240 till 656 kronor i månaden. Medlemmar i musikernas a-kassa får en månadsavgift på 476 kronor. STs a-kassa kommer med en månadsavgift på 307 kronor att även fortsättningsvis vara en av arbetsmarknadens billigaste.
Regeringens utgångspunkt har varit att den enskildes avgift till kassan ska höjas väsentligt och att arbetslösheten inom olika branscher och yrken ska slå igenom i avgiftsnivån. På så sätt ska facken som är knutna till respektive kassa ha ett intresse av att pressa ned arbetslösheten, vilket i sin tur är tänkt att verka återhållande på fackets lönekrav. Men i regeringens lagrådsremiss får alla a-kassor stora höjningar, och skillnaderna är inte så stora som väntat.
– Vi hade väntat oss att kassor med låg arbetslöshet skulle få en ganska måttlig höjning, men så blev det inte, konstaterar Peter Schönefeld, kanslichef på Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation, SO. Reformen innebär en ren indragning till statskassan på tio miljarder kronor, anser han.
– Dagens medlemsavgifter och de arbetsmarknadsavgifter som arbetsgivarna betalar, som en del av arbetsgivaravgifterna, finansierar tillsammans arbetslöshetsersättningen. Så detta handlar i alla fall inte om att finansiera försäkringen.
Regeringen har också aviserat att det ska bli obligatoriskt att vara med i en a-kassa. Men det förslaget finns inte med i den lagrådsremiss man nu lämnat, eftersom frågan måste utredas. Därför är de föreslagna förändringarna endast tillfälliga.
Kombinationen av frivilligt medlemskap och kraftiga avgiftshöjningar kan leda till att många lämnar a-kassan, befarar Peter Schönefeld.
De som är arbetslösa får ingen höjning av medlemsavgiften. Det gäller dock bara dem som inte arbetat alls, så deltidsarbetslösa betalar lika mycket som heltidsarbetande. Modellen kan innebära praktiska problem för kassorna, som måste bygga om sina datasystem till årsskiftet för att kunna skilja ut dem som ska betala lägre avgift.
I konsekvensbeskrivningen av förslaget säger regeringen att jämställdheten kommer att försämras, eftersom fler kvinnor än män kommer att få betala full avgift trots att de är lediga för studier, barnlediga eller långtidssjukskrivna. Dessutom har kvinnor lägre lön än män, vilket gör att en avgiftshöjning slår hårdare mot dem. Å andra sidan kommer kvinnor att kunna dra större nytta av skattesänkningen som avgiften ska finansiera, anser regeringen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.