Avgiftsfinansiering kan minska statlig effektivitet
Det finns en risk för att effektiviteten minskar om statliga myndigheter själva får använda de pengar de tar in på avgifter, konstaterar Statskontoret efter en granskning.
Enligt regeringsformen finns två typer av avgifter. Dels tvingande avgifter som enskilda måste betala för någon form av myndighetsutövning, dels frivilliga avgifter eller avgifter i uppdragsverksamhet. Då handlar det om att tillhandahålla varor eller tjänster som efterfrågas.
Enligt budgetlagen ska inkomster och utgifter redovisas öppet. Myndigheten ska redovisa avgifterna som inkomster och regeringen ska tilldela myndigheten anslag för verksamheten. Riksdagen kan besluta om undantag från regeln om bruttoredovisning när det gäller tvingande avgifter för myndighetsutövning.
Statskontoret konstaterar att myndigheterna behåller mer än hälften av dessa avgifter, trots att det ska vara ett undantag. Studien visar att det finns flera offentligrättsliga verksamheter där myndigheterna både disponerar inkomsten och beslutar om storleken på avgiften. Enligt rapporten finns en risk för lägre effektivitet i offentligrättslig verksamhet när myndigheter disponerar inkomsterna jämfört med om myndigheterna finansieras med anslag.
Också regeringen har enligt Statskontoret konstaterat att finns det en risk att myndigheter som disponerar offentligrättsliga avgiftsinkomster får svagare incitament att effektivisera verksamheten och minska sina kostnader. Detta gäller särskilt om myndigheten dessutom får besluta om hur stor avgiften ska vara.
Myndigheter som har avgiftsbelagd verksamhet står enligt rapporten inför flera utmaningar. Det kan vara tidskrävande och administrativt betungande att urskilja kostnaderna för avgiftsbelagd verksamhet från övrig verksamhet. Avgifter kan också ha flera syften, till exempel både att finansiera verksamheten och fungera som klimatpolitiskt styrmedel. Det kan enligt Statskontoret också försvåra myndigheternas möjlighet att använda resurserna där de gör mest nytta, när delar av en verksamhet finansieras med avgifter.
Statskontoret konstaterar också att regeringen inte styr avgiftsbelagda verksamheter lika aktivt som anslagsfinansierad verksamhet. Regeringen efterfrågar inte heller lika ofta information om den avgiftsbelagda verksamheten och diskuterar inte med respektive myndighet avgiftsbelagd verksamhet i samma utsträckning jämfört med anslagsfinansierad.
Enligt rapporten agerar inte heller regeringen på den information och det underlag som myndigheterna redovisar. Det finns enligt rapporten myndigheter som under flera år går med under- eller överskott i den avgiftsbelagda verksamheten. Enligt Statskontoret kan det tyda på alltför passiv styrning från regeringen.
Statskontorets studie utmynnar i tre förslag till regeringen:
- Informationen om avgiftsbelagd verksamhet bör ensas och samlas.
- Redogör för motiven till de fall där myndigheter disponerar avgiftsinkomsterna i offentligrättslig verksamhet.
- Överväg att ompröva finansieringsformen i offentligrättsliga verksamheter där myndigheterna disponerar inkomsterna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
