Välfärdssystemet utsätts för avancerade angrepp
Det svenska välfärdssystemet är utsatt för avancerade angrepp, konstaterar Utbetalningsmyndigheten i en lägesbild. Angreppen riktas bland annat mot myndigheter, a-kassor, kommuner och regioner. ”En sån här överblick är upprörande läsning”, konstaterar myndighetens generaldirektör Per Eleblad.
Utbetalningsmyndigheten redovisar en hel katalog av systematisk brottslighet riktad mot välfärdssystemen. Angreppen har ofta inslag som försvårar kontroll och upptäckt. I de brottsliga uppläggen används falska eller osanna handlingar, exempelvis läkarintyg, arbetsgivarintyg och identitetshandlingar.
I rapporten beskrivs ett stort antal brottsliga metoder som används för att utnyttja välfärdssystemen. Skenflyttar och kapning av identiteter är vanliga inslag. Det förekommer att släktingar till personer som avlidit utomlands fortsätter att ta ut pensionsförmåner. Bekantas identiteter och pågående utbetalningar tas över vid en utlandsflytt. Dessa identiteter kan också användas för skenanställningar med lönebidrag eller för att ta ut a-kassa. Barn utnyttjas genom multipla identiteter för att erhålla familjeförmåner. Felaktig folkbokföring används för att få ut olika ersättningar.
”En sån här överblick är upprörande läsning. Rapporten ger en tydlig bild av att kriminella är redo att använda väldigt avancerade metoder för att stjäla pengar från välfärden”, kommenterar generaldirektör Per Eleblad myndighetens lägesbild i en text på myndighetens sajt.
Enligt Utbetalningsmyndighetens rapport sätter oseriösa välfärdsföretag i system att faktura myndigheterna vård eller omsorg som inte utförs. Det drabbar inte bara skattebetalarna, utan även patienter och brukare, som inte får den vård och omsorg de behöver, konstaterar myndigheten.
Även företag, stiftelser och föreningar används av oseriösa aktörer i allt större utsträckning för olika brottsliga ändamål, skriver Utbetalningsmyndigheten i rapporten.
Välfärdsbrotten finansierar enligt myndigheten i sin tur organiserad brottslighet. Den organiserade brottsligheten samarbetar med oseriösa tjänsteleverantörer inom arbetsmarknadspolitiken, vilket leder till att anställningssubventioner betalas ut på felaktiga grunder.
”Exemplen är många, för många, och vi måste jobba vidare med att försöka förstå omfattningen och rikta våra kontroller mot de här angreppen. Under året kommer vi bland annat ta krafttag för att upptäcka oseriösa assistansbolag, granska utlandsboende som är felaktigt folkbokförda i Sverige och bygga en analysmodell för att upptäcka företag som används som brottsverktyg”, förklarar Per Eleblad på myndighetens sajt.
Utbetalningsmyndigheten
UBM startade sin verksamhet 1 januari 2024 som en del av samhällets satsning mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och bidragsbrott. Under sitt första verksamhetsår har myndigheten regeringens uppdrag att särskilt arbeta för att motverka avancerade angrepp mot välfärdssystemen och att upptäcka de aktörer som begår sådana angrepp. Den n.u publicerade lägesbilden är en del av arbetet med att identifiera de välfärdsområden som är hårdast ansatta av avancerade angrepp mot välfärdssystemen. Utifrån lägesbilden prioriterar myndigheten vilka områden som ska granskas.
Källa: Utbetalningsmyndigheten
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.